Aftonbladet – 16 september 1835, sida 2

Vid föredragning den 13 sistl. Aug., af Rikets Ständers underdäniga skrifvelse, hvari Ständerna yttra: att Rikets senast församlade Ständer, som funnit, hurusom i Danmark och Preussen ej någon viss tid funnes bestämd för giltigheten af de handlingar, hvarmed dessa landers fartyg borde styrka deras nationalitet, samt att häraf ville synas, som paåbudet af fribrefs arliga förnyelse, under oförändrade förhållanden med redare och skeppare, skulle äfven i Sverige, utan menlig påföljd, kunna upphäfvas, enär i alla fall missbruk borde i möjligaste måtto kunna förekommas, genom nu gällande, i Kongl. Förordningen den 22 April 1829 upptagna ansvarsbestämmelser, och genom bibehållande af cdgång och öfriga formaliteter vid fribrefs utfärdande; hos Kgl. Maj:t anhålla, dels att fribrefs förnyande ej ma anses nödigt eller påbjudas, så länge samma ägare eller intressenter innehafva fartyg, och annan skeppare ej antages, dels ock att, på sätt genom Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 13 Aug. 1829 och den 5 Nov. 1831, för städerna Wisby och Göteborg är medgifvet, samt, under enahanda vilkor, ett tillräckligt antal blanketter till Kongl. KommerseKollegii fribref och såkallade Turkiska pass, måtte för skeppsredare, som sådant äska, blifva att tillgå hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande i de Län, der stapelstäder finnas; och sedan Kommerse-Kollegium afstyrkt bifall dertill, synnerligen af det skäl, att da, utom det att alla de betänkligheter, som efter Kollegii tanka förekommo, emot cen allmän tillåtelse för Kongl. Maj:ts befallningshafvande eller Magistraterna, att utfärda fribref, äfven funne tillämpning på Turkiska passen, fordna tiders erfarenhet ådagalagt, att den yttersta noggrannhet borde iakttagas vid utfärdande af dessa senare dokumenter, så vida, särdeles under krig i Europa, Svenska fartyg derigenom skulle vara tryggade för uppbringning af främmande makters kapare och särdeles BarbareskStaternas kryssare, hvilka senare, stundom af den obetydligaste anledning, såsom att passet hoptorkat, hvarigenom öfra delen deraf, eller den så kallade passtoppen, hvarmed alla Barbaresk-krysssare äro försedde, ej kunnat fullkomligen inpassas i den nedre delen af passet, uppbragt och konliskerat fartyg och last, samt fört besättningen i slafveri; har Kongl. Maj:t, med gillande af hvad Kommerse-Kollegium uti ofvanherörde måtto underdånigst yttsat, icke funnit anledning att för närvarande vidtaga den förändring af föreskrifterna, beträffande fuibref och Turkiska pass, hvarom Rikets Ständer nu väckt fråga; men då, genom Kongl. Maj:ts nädiga bref af den 26 Okt. 1833, redan är medgifvet de stapelstäder, hvilka adagalägga, det saknaden af fribrefs