Aftonbladet – 14 september 1835, sida 1

mm —mmsÅqm— om --Q -nna--—-—-—-—-— ---nn-—?LE OH mvmcc-es—--- -! —? rm rr nina Snart o tre Rn nn An att hela denna rysligt tillämnade? opposition, efter all sannolikhet, icke har det ringaste att betyda. Detta torde kunna slutas äfven deraf, att Kammaren redan, med 74 röster mot 25, antagit den nya Jurylagen. I Paris väckte en i London tryckt pamflett. stor uppmärksamhet. Dess titel var: Orm Ludvig Filip och diktatur. Den var i form af en note stäld till de Europeiska hofven, hvari ådagalades att enda räddningen för Frankrike och Europa undan tidens fasor vore en liten hygglig diktatur för Ludvig Filip på et års tid, då man hade hopp om sådana lagar, att, såsom det heter i sjelfva grundtexten det icke behöfdes mer än på sin höjd tre dag gar, för att kunna taga hufvudet af en brottslig. Meningen vore att heliga alliansen i Kalisch och Töplitz skulle på Eur opas vägnar göra Ludvig Philip denna present, hvilken utan tvifvel skulle blifva högeligen välkommen i Tuillerierne. Man kan numera svårligen beräkna hvad Fransmännen hålla tillgodo med eller ej, sedan man sett huru de låtit spoliera sig på den ena efter den andra af de friheter de köpte med sitt blod 1830; men så tyckes dock som tiden för diktatorsprojekter ej ännu skulle vara inne, äfven om man skulle tro sig se den nalkas. : I Södra Frankrike har en resande blifvit anhållen, som tros vara den Portugisiske Mickel. Han hade pass som Lord Calthorpe , försedt med Preussisk visa. En af Aprilfångarne har nyligen blifvit arresterad i förstaden St. Germain, der han helt ogeneradt tog sig en dans på en publik bal. Från Spanien fortfara underrättelserne om rörelsens spridande allt vidare ikring. Arragonien , Catalonien och Valencia hafva alldeles undandragit sig justemilieus i Madrid välde, och erkänna blott till namnet lilla Isabella. I Barcellona sysselsatte man sig mycket med planen att af dessa provinser och Baleariska öarne bilda en federatif republik. I Jaen, Grenada och Corunna sägas insurrektioner likaledes hafva utbrustit. Biskopen och guvernören i Lerida skola -hafva blifvit mördade af pöbeln. — TI Valencia stod general-kaptenen grefve Almadovar, förut president i Prokuradorernes Kammare, i spetsen för insurrektionen. Det synes som de Engelska hjelptropparne hdit någon motgång vid en rekognoscering på Ernani. Det säges att de förlorat 100 man, och måst retirera till St. Sebastian, hvarifrån de utryckt. I England har Underhuset med åtskillige amendementer återsändt municipalreformbillen till Lorderne, jemte en promemoria, innehållande skälen hvarföre de ej kunde gå in på alla Deras Herrligheters föregående amendementer. Den 4 skulle Öfverhuset företaga saken till afgörande, och, att dömma af tidningarne, lärer billen, sådan den blifvit amenderad i Underhuset, kunna räkna på att gå igenom hos Lorderne. Men koncessionerne, som Underhuset på ministrarnes förslag beqvämt sig till för att undvika ytterligheter, äro så betydande, att det ej ser ut som skulle folket gifva sig tillfreds dermed. Politiska unionen i Birmingham har börjat röra på sig, och protesterat mot ministrarnes flathet, och exemplet följes redan på andra ställen. Det vissa är, att ministören förlorat ansenligt i popularitet; och skulle det lyckas Tories att ännu en gång slå den ur brädet, så torde de såkallade radikalerne hafva mera chance för sig än nånsin att komma till affärerne, då folket ser att Whigs icke hafva vilja eller kraft nog att drifva igenom de nödvändiga reformerne. Alla officerare, underofficerare och soldater, som ingått i Oranieföreningen, komma att ställas för krigsrätt. Hertigen af Cumberland har ansett rådligast att i allrastörsta hast packa in och begifva sig till kontinenten, för att slippa inställa sig inför Underhusets komitd. Den Kongl. flyktingen har redan ankommit till Hamburg, och ämnar söka tröst för sina motgingar hos Kejsar Nicolaus i Kalisch eller Liegnitz, dit han skyndar med snållpost. Lord Minto tros blifva förste Lord af amiralitetet, efter. den nye generalguvernören 1 Ostindien Lord Auckland. I Sardinien kallas alla rekryter till vapen, och en utomordentlig rörelse förmärkes inom armden och fästningarne. I Det talas om en sammansvärjning. I Florenz skall en sådan hafva bhfvit upptäckt, och dess utgreningar skola sträeka sig vidt ikring i Italien. — Koleran härjar i Nizza, Genua, Coni och på flera andra ställen i öfra italien. I Berlin är dom redan fälld öfver orostiftarne d. 3 I Aug. En af dem har blifvit dömd till 10 års tukthusI straff, och flere andra till 8, 4 å 2 år. — En mängd Engelsmän, som ville till Kalisch, hafva i Berlin blifvit vägrade pass af Ryske ministern. Endast en 1 betydanI de Tory, Hertigen af Gordon, släpptes frar Pariserblad anföra, såsom prof på elönina fe för utmärkta