Aftonbladet – 8 september 1835, sida 3

FÖDANS INVERKAN PÅ MENNISKANS MUSKELKRAFT. En series af försök hafva visserligen i Frankrike blifvit anställde , i ändamål att kunna bestimma det så kallade gelatinets verkan såsom födoämne. Enligt en uppgift, som blifvit meddelad i Franska VetenskapsAkademien, hafva följande resultater deraf hämtats. Gelatin är det gelt, som diverse kött afgifver, då det kokas i sjudande vatten. Hr Edvards som hade ledt försöken , ansåg väl äfven husbloss såsom rent gelatin; men det har visat sig, att detta medel, ehuru under vissa omständigheter mycket närande, likväl i det fallet liknade bröd och åtskilliga andra näringsmedel, att det icke kunde allena och utan blandning af andra ämnen , underhålla lifvet. Bröd och gelatin tillsamman utgöra ett mycket närande medel, men de äro otillröocklige att underhålla kroppskrafterne på ett tjenligt och tillräckligt sätt. Da gelatinet deremot är smakligt gjordt, medelst välsmakande och välluktande födoämnen, äger det vida större näringskraft, och det underhåller då icke allenast kroppens styrka, utan till och med utvecklar och föröker den. Under försöken betjenade Hr Edwards sig af en dynamometer , ett litet instrument bestående af en stålfjäder vriden i spiral-form , som då den påtryckes med menniskans hela styrka, mer eller mindre sammantryckes, allt ef.er tryekningens kraft: en skala utmärker hoptryckningsgraden. lå sådant sätt fann man: att under första hälften af dagen ar muskelkrafien hos menniskan i ständigt tilltagande, då den deremot under sednarve hälften är i jemnt aftagande, och att-denna utveckling af kroppens kraft kan anses såsom en naturlig process i djursystemet. Före frukosten var, enligt tortsatte försök i längre tid, styrkan ungefär 2 grader mindre än efteråt, eller 783 grader före och 807 grader efter måltiden, då den bestod af chocolad och litet mjukt hvetebröd; men om blott vatten nyttjades till brödet, ökades icke styrkan till mer än 3 till i grad. Tillades socker uti vattnet, verkade det högst omärkligt; men om sockret slogs i chocoladet och den vanliga vattenportionen tillades, ökades styrkan efterhand ända till 31 grad samt någongång deröfver. Vanlig köttsoppa visade en starkare krafiökning. Först försöktes hvad resultat en lika stor portion kokadt vatten kunde gifva, sedan det blifvit upphetsadt till samma grad som vid uppkokning är brukligt (1049 fahrenheit) och afsvalnat till vanlig värme. Vid begagnandet förmärktes en minskning af krafter utaf omkring 3 grader emot det kalla vattnets verkan ; men en god köttsoppa deremot, vid lika temperatur, ökte styrkan med 6 ända till 8 grader. Den allmänna slutsatsen af dessa försök var, att muskelkraften hos en stark, frisk karl, betydligt ökas straxt elter ett mättligt och hälsosamt mål; men att deremot de som äro svaga, vare sig af sjukdom, ålder, ungdom eller kön, förlora af deras styrka straxt efter måltiden. Denna ökning eller minskning af kraltern:, genast efier födans emottagar de, bör likväl noga atskiljas från matsmältningens efterhand skeende verkningar — en operation, som koncentrerar hela kroppens verksamhet cmot magen, samt följaktligen. motväger den föregående verkningen. Dynamometern tillkännagifser skillnaden mellan desse motsatta krafter: och den visar denna skillnad vara mindre hos svaga än hos starka personer. Vid ett experiment uti ett af Pariserhospitalen visade sig, att soppa på gelatin, i stället att minska krafterna hos svaga personer, (hyilket ett helt mål af varierad föda alltid gjorde,) deremot ökade dem hos männer med omkring 2 och hos gvinnor med omkring 3 grader; och denna verkan ökades då man nyttjade en dubbel qvantitet gelatin.