Aftonbladet – 3 september 1835, sida 3

äfven gaset under de sednare åren blifvit begagnadt till flerfaldiga ändamål, hvartill man fordom icke ansåg det lämpligt, samt isynnerhert till eldning i rum, och till all slags kokning, enligt den plan som Hr Ricketts med så mycken framgång utfört. Det är bekant hvilken stark hetta den vanliga lysgasen åstadkommer, och Frediik Winsor, första uppfinnaren af detta lysningssätt, visste ganska väl hur användbart det var till all slags eldning, emedan han i sitt första tillkännagifvande föreslog bildandet af ett lysningsoch eldningssällskap, men med undantag af den patenterade kokapparaten af Hr Hicks, och några äldre försök af Hr Mallet i Dublin, är Hr Richetus förmodligen den första som visat gasets användbarhet i större skala, till något annat än lysning. Hans plan att värma hus är aldeles ny, och högst förtjenstfull. I en ugn af nästan vanligt byggnadssätt, och med en yta som väl ger ifrån sig hettan, brinner en radaf gaslågor, hvilkas storlek och niäringskraft måste vara lämpade efter ugnens diameter. En öppning i bottnen insläpper den luft som behöfves tll gasens förbränning, och en annan på dess tak, i form af en skorsten, afför det förbrända gasämnet. Genom denna enkla och högst ändamälsenliga inrättning, produceras en stor mängd värme, under det att en luftreservoire öfver lågan låter den upphettade Juften i tillräcklig qvantitet utströmma. I St. Michaels Kyrkan i London, som på deta sätt värmes, är en ugn af22 tum i diameter tillräcklig, att i alla delar af byggnaden sprida en temperatur af 11 grader Reaumur. Någon fara är dervid icke att frukta, ty om också någon gång för mycket gaz skulle inströmma, så finner det en lätt utgång genom skorstenen. I förra fallet konsumeras dagligen icke mer än 13 a 20 kubikfot gaz, hvilket kostar ungefär 5 a 6 shilling; dervid är ingenting vidare att göra, än att om aftonen antända gazet, och låta det uppbrinna under natten, hvarigenom man om morgonen finner den behagligaste temperatur spridd öfver hela kyrkan. Inrättningen för köket är äfven så enkel och sinnrik; köket skiljes nemligen i såarskildta delar för kokning, bakning, stekning m. m., och hvar och en erhåller flera gazlågor ur en gemensam axel, omkring hvilken de särskildta rummen äro anbragte. Emedan hettan genom detta slags eldning blir vida jämnare, än genom hvarje annan, så kokas och stekas rätterna derigenom vida bättre. Bland dagens många uppfinningar, är denna säkert en af de vigtigare, i synnerhet då det i många fall är önskvärct, att kunna producera värme, utan att åstadkomma rök, och vara blottstäld för dess skadliga verkningar. Sålunda har t. ex. den sinnrike upplinnaren, föreslagit användandet af sina ugnar i hvalfbågarne under den Greenwichska jernvagen, hvarigenom dessa hvalf skulle kunna begagnas till boningsrum, och åt kompagniet, som anlagt denna jernväg inbringa en ansenlig ränta på en del af dess kapital, som eljest kommer att ligga ofruktbart.