Betjening i Ostindien. En Engelsk officer i Ostindien för, då han icke är i aktif tjenstgöring, ett sysslolöst och yppigt lefnadssalt ; han kan nästan disponera hela sin tid, och låter omgifva sig af en otroligt talrik betjening. En Europå hör med förvåning hvad som berättas i detta hänseende; men når han lärt känna kastsystemet, så minskas ansenligt hans förvåning öfver beskrilningen på ett Bengaliskt hushåll. I Madras, der de religiösa söndringarne mindre skarpt iakttagas, är äfven betjeningen mindre talrik och mera verksam. I Madras åtnöjer en officer sig med en uppassning, som i Bengalen skulle väcka förvåning, till och med förakt. Om en Engelsman, som anländer till Kalkutta, der icke finner någon vän, som kan bistå honom med sina råd, så faller han ovilkorligen i händerna på en Sircar med smickrande tunga, som åtar sig att förse honom med den betjening han behöfver, inköpa hans husgeråd, och föra uppsigten öfver hans hus. Betraktad från kast-synpunkten, förtjena Sirearerne den största aktning, men deras oredlighet har blifvit ett ordspråk. Som de i allmänhet tala och skrifva Engelskan ganska obehindradt, samt dessutom äga tackt och bildning, så förstå de att göra sig ganska nyttiga såsom tolkar, mäklare och sekreterare. Så länge icke en främling åtminstone har en ytlig kännedom af landets språk, bli deras dyrköpta tjenster nästan ett nödvändigt ondt. På en dag, ifrån morgonen till aftonen, förskaffar Sircaren den nykomne medel att anständigt förse sitt hus med domestiker och möbler; han begär ingenting för sin tjenst, men han erhåller en dryg gratifikation af hvarje betjent som han anställer, och en betydlig provision för alla de effekter han uppköper. Detta oberäknadt, sörjer han derför, att hans kommitent får betala dubbla priset af hvad allting egentligen kostar, så att hans besvär inbringar honom mingfalldiga fördelar. För att gifva läsaren ett ungefärligt begrepp om den betjening, som erfordras i ett Indiskt hus, införa vi en förteckning på de tjenare, som en officer af medelmåttig rang ovilko: ligen miste äga. Detta erbjuder en måttstock för bedömmandet af hvad en Generals hus måste innehålla. -1:o En khusama eller hofmästare; 2:0 en kimuntgar eler bordsuppassare; 3:o en masaulchi, som tvättar bords-servisen, och i mörkret springer med en lyckta iramför vagnen eller palankinen; 4:0 en bahachi eller kock; 5:o0 en Obdar, hvilken har att hålla vattnet friskt; 6:o en beric walla eller herde, en uppsyningsman, som hvar och en i det inre af landet behöfver så snart han har en geteller färhjord; 7:o en murgi mwalla eller uppsyningsman öfver gården; 8:0 en durzi eller skräddare, vanligtvis med en eller flera arbetare, I:o och 10:0 tvenne dobins eler blekare; 11:o en sirdar-bärare eller kammartjenare; 12:0 en mattbärare eller kammardräng. (13—17 felas i det original, hvarur detta är hemtadt); 18—23, sex palankinbärare; 24:0 en Syce eller ridknekt; 25:o en gosco eller grvässkärare; 26:0 en bhistie eller vattenbärare ; 27:0 en malic eller trädgårdsmästa:e; 28:0 en claschie eher tjenare i tältet ; 29-0 en hukah burdar, eller en hukah uppsyningsman; 30:o en tschuprass eller brefbärare; 31:0 en tschokedar eller nauväcktare, en oumbör ; betjent, emedan man, i anscende till den 1 odrägliga hett an, måste lemna alla dörrar öppna natuctid; 32:0 slutligen en mater eller qvastbindare, en person af den liosta klassen, hvars tjenst består uti, alt