faller sin dotter, att hälsa honom som bror, en ära, som han likväl gerna skulle vilja försaka. Man ursäktar sig för det man, i stället för vin, presenterar honom en kopp th., och ynglingen måste göra mycket våld på sig sjelf, för att icke låta märka sin förtrytelse öfver en sadan oskicklighet. Så slutas prologen. I första akten finna vi den unga mannen logerad i en paviljong, tillhörig furstipnan. Han och Siao man känna redan en ömsesidig böjelse för hvarandra, som är dem båda oförklarlig. Fan su (kammarjungfrun) har upptäckt hemlighete n, och gör sig all upptänklig möda, att närma de båda älskande till hvarandra. Sjungande och i ganska poe tiska ordalag föreslår hon sin matmoder en spatsergang om aftonen i trädgården. På denna promenad hör Siao man huru Pe min besjunger hennes behag. Hans sång gör henne en sådan glädje, att bon uranför hans dörr qvarlemnar en börs, hvarpå verser äro stickade, som underrätta ynglingen om att han år älskad tillbaka. I andra akten har Pe min blifvit sjuk af längtan efter Siao man. Faf su uppbjuder nu hela sin slughet, för att kringgå den ledsamima ceremonial-lagen, som håller de älskande skilda från hvarann. De konstgrepp, hvaraf hon begagnar sig, äro likväl icke lätta tt göra begripliga för en Europe. Tredje akten innehåller mötet, som likväl störes genom modrens ankomst. De stickord, som nu växlas, angå nästan allesammans förnärmandet eller iakttagandet af etiketten. Fax su, kammarjungfrun, vederlägger furstinnan Han, men kan likväl icke förhindra att Pe min skickas bort, för att i Peking fullända sina studier. Härifrån, ända till början af fjerde akten, förflyta 3 år. Pe min har härunder genomgått alla akademiska grader, och uppnått den högsta bland dem. Kejsaren vill, såsom belöning för hans skicklighet, gifva honom Siao man, utan att veta det bådas äktenskap är länge sedan beslutadt. Pe min och Siao man blifva å ömse sidor underrättade om, att Kejsaren ärnar förse dem med makar, hvaröfver de råka i stor ängslan, emedan inga mamn blifvit uppgifna. Slutligen upplöser Fan su alla svårigheter, och stycket slutar med ett tillkännnagifvande af alla de nådebetygelser, som Hans Maj.t ärnar beskära brudens hus.