(Insändt.) BERIGTIGANDE. I N:o 177 af Statstidningen d. 4 Augusti, upptages, bland underrättelser om mål, uti hvilka Kongl. Maj:ts högre beslut enianerat, såsom afslagen Badaremästares i hufvudstaden ansökning om befrielse från Stadsläkarnes inseende samt från skyldighet att alla tider på dygnet hälla rakstugorna öppna.? Denna Statstidningens uppgift innehåller en origtighet. Visserligen var expeditionsförfattarens mening synbarligen att bereda wlltälle för någon gymnastik åt eftertankan hos läsarne af den Nådiga resolutionen, eller — för att tala med en af de Aderton — att åt själens tänder, som klia, bereda något belsosamt att bita på. Men vid en jemförelse mellan Badare-societetens underdaniga framställning och det höga beslutet, synes Statsudningens redaktör bordt kunnra leta sig fram till rätta sammanhanget, likaväl som någon annan. Om så ej sker, ledes tanken lättare till föreställningen af någon illitterär, än en illustre? inflytelse. Badare-societeten anhöll nemligen, att Kongl. Maj:t täcktes återförvisa Hrr Stadsläkare inom den gräns. Mongl. Maj:t redan i de för dem utfärdade Nådiga instruktioner utstakat, och att orden om rakstugornes öppenhållande hela dygnet igenom mätte uteslutas.? Häröfver har nu Kongl. Maj:t täckts Näådigst resolvera: att då så väl Stadsläkarnes inseende öfver Badaremästarne, som dessas skyldighet att dag och natt hålla sina rakstugor tillgängliga (n. b. således icke öppnay för dem, som deraf bafva behof, äro Ugenom utfärdade Nådiga författningar bestämda, och vederbörande myndigheter ansett al vigt, att berörde föreskrifter oförändrade bibehållas, för det gagn alimänheten deraf har att påräkna; finner Kongl. Maj:t icke anledning att för närvarande Badaremistarnes Vifrågavarande ansökning bevilja.? Aonu cen gång: man jensför ansökningen med beslutet och afgör sedan, huruvida den förra blifvit afslagen, eller det sednae till silt innehåll erigtigt i Statstidningen anfördt. Beundrare, mera af sanning än af sig så kallande sanningsvänner.