Aftonbladet – 21 augusti 1835, sida 2

NO —P—— mn Wexiö d. 14 Augusti. Frin alla håll i riket hugnas man af underrättelsen om, att höbergningen varit gynnad af en god väderlek och nästan öfver allt blifvit lyckligen slutad. Gräsväxten har i allmänhet ej varit så förmånlig som sistl. år. Ofverallt i länet är man nu som bäst sysselsatt att skära rågen, hvilken visat sig temmeligen frodig. Vårsäden har efter sista regnet fullkomligen repat sig; så att allt gifver landumannen hopp om en god skörd och fulla lador. I går föll ett efterlängtadt och välgörande regn. — Bland annat godt, som regnet mellan d. 6 och 7 dennes medförde, var äfven, att det dämpade en skogseld i Jönköpings län, hvilken uppkommit derigenom att en bonde fått i sitt hufvud att nödvändigt tänna på en fälla, som dock icke lyckades bättre, än att elden hoppade öfver rågången. Påtändaren kastade af sina trädskor och började luffa allt hvad luffas kunde till naboarna, för att bedja om hjelp. Folk samlades från alla håll; men då man som bäst var i ordning med arbetet, kom ett hällande regn, hvilket satte stopp för elden. Glad böd påtändaren sina hjelpsamma grannar en snaps och alla tågade sedan hem, öfverlemnande åt det välgörande regnet att fullborda släckningen. Fastän många exempel ärligen inträffa, huru vådligt det är att ej vara nog försigtig att bränna Fällen, tyckes allmogen likväl icke fråga synnerligen derefter. Ej länge sedan var ett stort bruk i . Östergöthland i fara att blifva ett rof för lågorna, blott för det en egensinnig torpare i otid tuttade på sin Fälla. — Helsotillståndet är öfver allt i Länet nu temligen godt, men i slutet af sistl. månad började allmogen på många ställen i Sunnerbo Härad klaga öfver magplågor; desse försvunno likväl snart, men i stället tycks en sjukdom af mera nervös karakter hafva utvecklat sig, synnerligast inom Pjetteryds Socken. Sjukdomen derstädes börjar med hufvudvärk, frossa, ihållande yrhet och matthet. Understundom inställer sig stark yra, de sjuka bli döfva och falla i ett slags sofvande tillstånd; men börja efter 14 dar, 3 veckor eller 1 månad: att småningom tillfriskna. Under tillfriskningen angripes vanligen flere inom samma hus eller ock de som stått i närmare beröring med de sjuke. Få hafva dött. men många en längre tid blifvit svaga och krafilösa. Afven inom Hvittaryd Socken skall en likartad sjukdom hafva visat sig. — Vid Marknaden i Wrigstad, var godt om boskapskreatur, men priset var temligen högt. På väf var god tillförsel och godt pris. Smör (god tillförsel) såldes till 5 R:dr Lisp. Marknadsdagen mellan kl. 11 och 12 på aftonen uppstod strid mellan Jönköpingsboar och allmogen, hvilken strid varit temligen våldsam, Mången erhöll dervid slag att han måste dimpa i backen; men ingen tillsatte dock lifvet. Den inbrytande natten satte en gräns för striden och båda partierna skildes åt, med öfvertygelsen att hafva segrat. Vid Boo marknad den 12 dennes var liten rörelse, emedan större delen Oxhandlare och Oxar begilvit sig till Skenninge marknad. Största rörelsen förmärktes i och omkring sjelfva Gästgifveriet. Bonden Peter Eskilsson från Möllekullaberg, om hvilken vi i sista Bladet berättade, att han erkänt sin brottslighet mot Carfvaren N. Nordqvist i RBössvik, att hafva ihjälskjutit honom, har vid Urtima Ting med Kinnevalds Harad den 11 dennes, sedan målet under en vidlöftig ransakning blifvit utageradt, på grund af 24 Kap. 1 S. M. B. blifvit dömd, att gifva Hf för Kf och halshuggas. Sluteligen lärer Peter Eskilsson visat mycken ånger öfver sitt brott. Lyckligtvis efterlemnade Nordqvist inga barn, utan endast en arbetsför hustru. Peter Eskilssons omständigheter äro väl ganska små, men troligen kan hans familj berga sig, äfven om dödsstraffet skulle verkställas äå honom. (IV exiö-bladet.) KA