Aftonbladet – 3 augusti 1835, sida 1

JMHMIVIL SKICKAU LI DAICAPrISKCE Oarne. — I LadliZz nar en viss öfverste Mateos, anhängare af pretendenten, blifvit arresterad och afförd till Algesiras. Man hade hos honom funnit vigtiga papper, bland annat en befallning från Carlistjuntan i Navarra, att organisera insurrektionen i Södra Spanien. Cortez lärer komma att åter sammanträda i slutet af innevarande månad. Från Frankrike är den vigtigaste nyheten Monitörens berättelse om ett nederlag, som general Tretzel, öfverbefälhafvare för Fransyska trupparne i Oran, lidit af af en Arabehef, Abdel-Kader, i grannskapet af sistnämde stad. Fransmännen uppgifva sm förlust, såvidt den ännu var känd vid rapportens afgång, till mer än 600 man i döde och blesserade. Spanska ambassadören i Paris hade autoriserat öfverste Schwartz .att uppsätta tvänne bataljoner jägare, hvardera 300 man stark, för Drottning Isabellas räkning. Värfningen hade god framgång. I den stora processen har ingenting märkligt förefallit under de sednaste sessionerne. Advokaterne höllo på med sina försvarstal för de anklagade. För att göra firandet af de 3:ne Julidagarne rätt brilijant, hvilket ej ansets möjligt med de anslag Kamrarne beviljat, har Ludvig Filip, på Thiers föreställning att en lysande Julifest vore oundgänglig för hans popularitet, beviljat att en del af kostnaderne finge bestridas af civillistan. — Parisarne lära således äfven i år få ett grannt spektakel. I Engelska Underhuset har billen om municipalreformen erhållit tredje. läsningen, och blifvit uppskickad till Lorderne för att tagas i öfvervägande. Hvad dessa visa fäder ämna göra dermed, är ännu ej med någon säkerhet kändt. Emellertid kringlöpa hvarjehanda rykten om intriger mot den nu varande ministeren, för att åter spela Tories in i styrelsen. I fall Wellington och konsorter verkligen våga en sådan kupp, så är det dock sannolikare att frågan om Irländska kyrkogodsen tages till pretext, än reformen inom municipalkorporationerne, hvars oundgänglighet både Peel och andra Tories i Underhuset erkänt. Billen rörande Irländska tionden och kyrkoinkomsterne gick den 23, med en majoritet af 37 röster (319 mot 281), igenom i Underhusets komite, ehuru Sir Robert Peel och hans falang gjorde allt i verlden, för att få de båda frågorne skilda. Regleringen af tionden i Irland kunna de nemligen ej sätta sig emot, emedan nödvändigheten deraf. allmänt erkännes, och de äfven sjelfve, då de innehade portföljerne, föreslogo ungefär samma åtgärd; men så mycket mera hårdnackadt ämna de hålla stånd vid kyrkoinkomsterne, att icke en penny deraf måtte dragas till den helgerånande bestämmelsen, att dotera nya skolor för folkuppfostran. Ännu hafva dock de gudlige Torymännen ej lyckats att i Underhuset förderfva billen, utan lära få finna sig vid, att lemna denna ära åt sina trosförvanter i Ofverhuset, såvida desse äga Kurage nog dertill, hvilket innan långt måste komma att visa sig. Omkring 800 man af Brittiska auxiliärlegionen hafva ytterligare afgått till Spanien. Från Dublin afgår innan kort första afdelningen af de i Irland för Spansk räkning värfvade truppar. — Generalerna Alava och Evans ämnade d. 1 dennes inskeppa sig på ångbåten TIsabella IT, ull! Spanien. : I London hölls nyligen en stor sammankomst, under Lord Broughams presidium, af motståndarne mot tidningsstämpling. Saken kommer utan tvifvel snart till något resultat i Parlamentet. En ny tidning kallad: the Daily National Gazette, har redan börjat utgifvas utan stämpel, och kostar endast 2 pence numret, hälften af blotta ståmpelafgiften för ett annat blad af lika storlek! Att detta förhållande ej länge kan fortfara, följer af sig sjelf. Ifrån Portugal hade man i London underrättelser af den 10 Juli. Det troddes att Drottningens förmälning ännu någon tid komme att uppskjutas, men att för öfrigt Prinsen af Leuchtenberg var den, på hvilken valet kom att falla. Deputeradekammaren troddes innan kort blifva upplöst, och nya val komma att företagas. I Strasburg har åskan d. 19 slagit ned i Minstertornet, som blifvit ansenligt skadadt , och ej på flere år torde kunna återställas. Den 8 i nästa månad sammanträfta Ryska och Preussiska monarkerne, med deras familjer och en oräknelig skara notabiliteter, i Breslau. Sedan manöyvrerne vid Kalisch tagit slut, marschera alla dit sammandracne Ryssar in i Polen, för att trygga besittningen af detta land mot alla slags Umitriebe, öfver hvilka nu jemmerligen klagas af de bekanta korrespondenterne i Fy ska bladen, som datera sina epistlar från RByska eller Preussiska gränsen. Från Newyork berättas att Hr Livingston anlindt dit från Frankrike den 22 Juni. men alt Man soc