Aftonbladet – 27 juli 1835, sida 1

tankta forehalvande, och en mangd personer hade, om aftonen sett vagnar köra opp och hålla i den gata, hvarifrån fångarne hemtades ,hvilket väckt särdeles uppseende , emedan sällan några vagnar förmärkts stanna i den trakten. : Alla omständigheter: tillsammanstagna göra det högst sannolikt, att rymningen skett med vederbö-randes goda minne, ehuru, för att rädda skenet polisprefekten och hans: tjensteandar lära komma att derför: slita litet ondt. Det talas om icke mindre än Hr Gisqivets afsättning och en del af bevakningen vid. St. Pelagie har redan blifvit arresterad. Karikaturer och. infall hagla öfver polisen. Man tycker att den gjort en . ganska shöplig debut efter den halfannan million , : som Hr Thiers nyligen fick. af Deputeradekammaren , , för att göra sin: polis tull urbild. för alla andra dylika institutioner. I : Det tros . att. Pärskammaren vid . slutet af denna : månad skall: hafva , hunnit till slut med processen mot Lyonfångarne , och: att rättegången mot de öfrige , se dermera: tills vidare blir, uppskjuten. i Intet enda ord officiellt i regeringens bl: id om den föregifna . konspirationen mot Ludvig Filips lit. Emcellertid fortfara arresteringarne , så att inalles 14 personer nu sitta i fängelse för. denna sak. Marskalk Clauzel skulle om några daga ar afga till Al gier, såsom guvernör . öfver Fransyska besittningarne i Från Madrid skrifves den 8, att eu dekret utkommit, som för everldliga tider: afskaffar Jesuiterorden i Spanien. — Dess nuvarande medlemmar få stanna qvar i landet, men: icke. bo tillsammans i Ordens hus, utan komma att plånteras ut i: provinserne, der Regeringen drager försorg om deras uppehälle ;genom: visst dagligt traktamente. All Ordens egendom. och förmögenhet har blifvit konfiskerad, och indragen till skattkammaren. : Från krigstheatern inga säkra nyheter — blott ryckten. Förre krigsministern och befälhafvaren mot insurgenterna, general Valdez, har aflidit i Miranda del Ebro, som det tros af gramelse: öfver utgången af sitt fälttåg och afsättning från krigsministerskapet. I Saragossa har varit en folkrörelse rigtad mot munkarne och presterskapet , : hvilka upptäcktes. konspirera för att bana Don Carlos väg till Madrid. Sju (enligt andra uppgifter tre) kloster blefvo stormade och uppbrända, men hvarken mord eller rof begicks. Garnisonen , med undantag af ett enda regemente, förenade sig med folkhoparne i anfallen på klostren (!) I Lissabon bade den 53 dennes försäljningen af nationalgods börjat, samt rådde för öfrigt lugn; ministeren var alldeles icke populär. I Engelska parlamentet troddes municipalreformbillen komma att erhålla 3:dje läsningen som i dag. En ledamot i Underhuset, Hr Berkeley, har föreslagit att lemna damer inträde på gallerierne under debatterne; och oaktadt Lord Russell var oartig nog att tala deremot, segrade dock damerne, såsom billigt, med 49rösters pluralitet, så att saken kommer att hänskjutas till en särskild komite, hvars utlåtande utan tvifvel blir till de skönas nöje. Regeringen har skickat en agent till Don Carlos, med antydan att han blefve personligen ansvarig för allt sådant förfarande mot de Engelsmän, hvilka tjena i Drotningens armce och möjligen kunna falla i hans händer, som vore stridande mot krigsbruket mellan hyfsade nationer. Anledningen till denna mission: är ett dekretaf pretendenten, hvari han hotar att låta skjuta för pannan hvar och en främling, som gripes med vapen i hand af hans truppar. . I Liverpool har varit ett tumult i anledning af en tillämnad procession af Irländska Öraniemän. En ho Irländskt arbetsfolk hade sammanskockat sig, försedda med vapen, för att hindra processionen ; och då denna derföre ej vågade visa sig, anföllo de några andra fredliga fotgångare , så att autoriteterne måste ligga sig emellan och arresterade flere af de orolige. Deras kam-— rater stormade derpå fängelset för att befria de gripna; hvarvid tvenne fångvaktare dödligt sårades. Andra.dagen samlade sig äfven oroliga grupper, så att militären måste med våld drifva dem åtskiljs. 14 personer hafva blifvit häktade för dessa uppträden. Oroligheterne i Amsterdam, hvarom förut varit nämdt, lära hafva varit af mera betydenhet än i början troddes. Holländska bladen få derom ingenting yra; men genom enskild brefvexling känner man, att regeringen måst utveckla betydliga militärkrafter, innan den vågade skrida tillprocess mot de arresterade orolighetsstiftarne, af hvilka en blifvit dömd till tuktbusstraff på ett år, en annan på ett halft. Vid gränsen mot Belgien hafva befälbafvarne, sedan upploppet, fått stränga ordes att icke släppa någon främling in på Holländska området. Vid en revy, som d. 15 hölls med Holländska armdeen vid Rven. och der Konungen och prinsen af