Aftonbladet – 25 juli 1835, sida 3

kännedom af Algebra och en änmnu ytligare i Geometri och Grekiskan. Sedan han slutat sin kurs, vände han åter till Paraguaij, hvarest han snart fick som advokat en ansenlig praktik. Ett strängt vidhållande af sine en gang i sakerna fattade åsigter, ett ovanligt skarpsinne, samt kännedom af sitt kall, en stor erfarenhet, som ställde honom långt fram för since svaga, overksamma landsmän — och dertill den honom omgifvande nimbus i och för hans bekantskap, med de hemliga vettenskaperna — allt detta verkade att man om honom fattade en, hög tanke, emedan Paraguaijs invånare stodo på en låg bildningspunkt. . Denne Doktor Francias öfverläigsenhet i sin profession, stegrades ånnu mer då han blef ledamot af förvaltningsutskottet. Snart sökte han, att genom sina juridiska kunskaper och sin tilltagande popularitet förstöra sina hegge kollegers militäriska inflytelse. Hans stickord och bespottelser. hans befallande väsende utledsnade dem snart, och han sjelf hade också ingen lust att längre åskåda deras okunnighet och inbilskhet. Vid ett anfall af ledsnad och misshag på hans sida drog han sig, till. stor glädje för de andra, tillbaka i enskilta lifvet och flyttade sex mil från staden på en liten landtgard. Här: var det, som han; efter: hand och med mycken fram gäng, ehuru oförmärkt, begynte att utvidga sitt. infly-. tande på folket, genom ett krypande uppförande emot, de lägre klasserna, genom en skenbar resignation för all yttre makt, på hvars missbrukade utöfning han så mycket skarpare hänvisade allmänna uppmärksamhet, och genom cen — tillgjord ifrig lust för studier , hvilka, han visste det nog, han hade så mycket att. tacka för den blinda och stigande benägenhet man visade: honom. Jag hade tillfälle, att vid denna tid bo på landet och ganska nära honom, och då jag en afton kom nära till hans gård, inbjöd han mig twtll sig, med den i alla spanska kolonierna den tiden vanliga gästfriheten. Huset hade lagt halmtak; rundt om detsamma var en täckt gång, som erbjöd skugga framför porten och skyddade fönster samt väggar för solens strålar, hvarigenom: undre våningen icke endast hölls kylig, utan äfven en behaglig dager utbredde sig öfver de landtliga rummen: . Huset låg vid foten af en liten kulle, som var öfverallt beväxt med träd. Någre palmer utbredde deras behagliga löfverk öfver den rymliga gröna platsen framför huset. En stor Sockerröreoch bomullsplantering på ena sidan af huset, och en tät, mörk Orangelund, som erbjöd föda och skygd åt en stor hop papegojor, intogo mer än hälften af den lilla dalen i hvilken den låga, men romantiska boningen låg, hvars egare en gång skulle blifva Paraguays Diktator och Tyrann. Solens sista strålar förgyllde just då den fredliga dalen och sänkte de trädrika höjderna, hvaraf den inneslöts, i skymningens älskvärda färgor. Papegojorna salte sig på sina stänger att sofva och fasanerna togo sig sitt aftonmål längs de sköna buskarna. I hela sceneriet låg behaget af tropisk yPpighet och en: stillhet, som man väl borde tro, tillsam man med Dr. Francias studier och ortens behagliga ensamhet, skulle på något sätt stämma hans karakter till mildhet och menniskokärlek; men den vilda äregirigheten låg vid hans bröst, likt ett lurande odjur, och väntade blott på tillfälle att framrusa ur sitt bakhåll för att betäcka landet med blod och öfverallt utbreda ödeläggelse och förderf. Han gick af och an i förstugan inhyllad efter spanska seden i en vid scharlakansmantel och sög genom et rör ur en liten kalabass, en dryck af Yerba eller Paraguay-the. Hans figur var lång och mager, ansigtsfärgen brun, miner och hållning voro synbart stränga och alfvarsamma; ehuru de vid emottagandet af en gäst, i hvilken han dertill såg en främling, mildrades till en värdig artighet. (Forts. följer.) ERIK GAT IT: VASS BYTET ITV IVAGSB TD AATR LE ANS FR ARMS ENE BI TITANS POS LVATTPSTYT OOSN SSA