Aftonbladet – 22 juli 1835, sida 2

Insänd Anmälan. Då enskildta kreditens. underlättande är ett säkert medel, att inom en Nation befordra Industri, välständ och trefnad, i den mohn dess öfrigt Ingar och stiftelser bereda densamma frihet och :säkerhet, hör det vara ett vigtigt föremål för de upplystare vch förmögnare samhällsklasserna att medverka dertill. Utan att förneka nyttan af de vanli:a låneinrättningar och i synnerhet de privata Bank-Inrättningar, som alltmer utbilda sig, finnes det likväl ett hinder för penningens, eller: kapitalernes öfverlåtelse, hvilket, äfven för desså offentliga eller privata anstalter, måste verka hämmande, och ansenligt försvårar enskildta industriens framsteg. nemligen: svårigheten att bedöma säkerheten af den skuldförskrifning, hvarpå penningar negocieras. Denia svårighet försätter privat-mannen i en obehaglig nödvändighet att hysa misstroende, att efterfråga och utspanpa—enskildta förhållanden, att fästa andra vilkor för sin såkerhet inna åfären antages, och slutligen att inskränka sina relationer blott inom en trängre honom mer bekant krets. — Den fördröjer alltså affärers uppgörande; den vållar ett större intrasslande af personers förhållanden till hvarandra: då resultatet som oftast blifver, att genom ökadt antal kautionister betrygga lånet; den försvårar slutligen sjelfva liqvidernas afslutande, då ofta andra skuldförbindelser måste förenas säsom hypotheker för lånehandlingarne eller borgesförbindelserne; med ett ord: den kan t. e. fullkomligt liknas vid den svårighet som fordom hindrade framgången af handeln på hafvet, då man under tiden emellan fartygets och lastens afgång från en ort ända till dess framkomst till destinationen, icke egde medel att betrygga sig mot de deri nedlagde kapitalernes totala förlust: en svarighet som Sjö-Assurance-Inrättningarna så verksamt vafhjelpt. I vågra länder har man väl fonnit ett medel, att gifva styrka åt personliga krediten, derigenom att man öppnat ett tillfälle för privatmannen, eller för dem, hvilkas fördel kan vara förenad med hans, att efter döden betrygga sig om ctt kapital; och Lifs-Assurance-Inrättningarnpa hafva onekligen mycket bidragit att underlätta krediten — Men de hafva väsentligast inverkat på sådana kredit-förhållanden, hvarvid personerne för en längre tid förena sina ihtressen eller ingå i gemensamma företag. De kunna högst. sällan befordra de, inom handelns och industriens område så högst vigtige Vexlarnes och löpande Skuldförskrifningarnes gångbarhet; och detta är likväl en fördel, som nödvändigt måste gifva den industriella nation som sig deraf först begagnar, elt försprång för hvarje annan, hvilken med större svårigheter anticiperar på det redan använda, ehuru oförytirade, eller på det framtida arbetets kräfter; och kredit-papperet, är icke annat än en sådan anticipation, då det i allmänhet betraktas. Exemplet af Assurance-Inrättningarne för Eld, för Sjöskador samt å Lif har väckt tankan på användbarheten af sådana anstalter för individens kreditförhållanden. Det synes möjligen vid första aublicken, att en Assurance på ct Hus, ett Magazin, ctt Skepp eller dess last, skulle innebära en mindre fara, än att försäkra en evskild persons lif, som nödvändigt en gång måste lycktas; men man ser att premierne kunna till den grad åfpassas till begge kontrahenternes fördel, att försäkrings-fagarnes antal jemt ökas, under stigande vinster för sförsäkrings-gifvarne, samt alt numera LifAssuranice-Kombpagnier anses gifva jemnare och säkrare behållning än SjöAssuranserne. Så kunde det ock synas, att dylika AssuranS-Ihrättningar skulle vara mindre vådlige än. ansvaret för en eller flere individers skuldoch borgensförbindelser, hvilkas säkerhet ofta beror af oberäkneliga företag eller af ovisse-arfsförhållanden, och merendels af cn Personlig moralitet, som mån stundom ser vackla, der man uminst bördt det! förhoda Men betraktas sakerha. närma -skåll man dock lätt finna att det icke så är, och . SEE 17 säkert ståta? medl ätt uppfatta såhnihgen eller ata nstone S fat SN FR