Aftonbladet – 21 juli 1835, sida 1

Läsaren torde erinra sig ett af efterspelen till det namnkunniga skeppshandelsdramat, då besättningen och öfriga på fartyget Tapperheten anställda personer väckte ersättningstalan emot Redarne, håndelshuset Michaelson Benedichs, för utbekommande af sin innestående fordran. Denna rättegång slöts genom Konungens dom sålunda, att ofvannämde hus frikallades från betalningsskyldigheten. Af de sålunda tappande har en enda, f. d. Proviantskrifvaren Lunddahl, fullföljt sin talan emot fartygs Chefen Hr: Kommendörkaptenen Friherre Gyllengranat. Medelst Konungens dom, som i dessa dagar fallit, har HotRättens dom blifvit fastställd, hvarigenom äfven FartygsChefen befriades från någon betalningsskyldighet. Vi anse oss böra fästa den lagfarnes och sjömannens uppmärksamhet på dessa domar. Genom sakens sär skilda beskaffenhet kunde det möjligtvis blifva tvistigt hvilkendera borde betala en viss del af besättningens aflöning, antingen Redarne eller Fartygschefen ; men kan det någonsin ligga inom lagens magt och samhälls ordningens begrepp, att någon auktoritet i staten kan rent af beröfva en statsmedlem dess egendom? :Sådant har likväl nu skett. Att besättningen borde erhålla aflöning för hela tjenstgöringstiden, är obestridligt ; men när de; som skulle ansvara derför, genom högsta instansens dom frikallas derifrån, sker sådant tydligen med uppoffring af tredje mans rätt. Man vill förmoda, att någon tvetydighet i lagen, eller något missförstånd om dess mening varit skuld dertill; och det är af. sådan anledning vi fästa uppmärksamhet härpå; ty visserligen behöfver en sådan lagstiftning förbättras eller förtydli— gas. Huru mången sjönian kan icke komma uti:ett dylikt predikament. För att visa, det saken, äfven i: anseende till penningebeloppet icke är så obetydlig, som; mången torde föreställa sig, böra vi nämna, att Hr Lunddahls fordran ensam utgjorde 1,480 Spanska pia ster, eller icke långt ifrån 4000 Rdr bko. Denna summa vore för en man i hans ställning ett kapital; nära tillräckligt för, en lifstids knappa bergning, och ett arf, hvarmed hans barn voro skyddade mot de första be hofven. Denna egendom har han nu förlorat, och så dant hvarken genom vådeld eller röfvare, eller annan olyckshändelse, utan genom lagens åtgärd. Många äro . i samma belägenhet. Är sådant enligt med begreppet: om ett väl ordnadt samhälle ?