Aftonbladet – 17 juli 1835, sida 1

IVexjö den 10 Juli. Allmogen i Urshults socken har ofta olyckan att bland sitt samhälle äga våldsverkare, troligen afkomlingar af de förr såkallade Knifvaherrarna, hvilka dels med berådt mod företaga sina fula idrotter, dels, som det tyckes, för roskull stundom. täfla med hvarannan, då striden vanligen lyktas med nägra blodviten af knifvar el. dyl., hvarefter parterne skiljas lika goda vänner som de träftades. Nu tyckes likväl som skulle bruket af skjutgevär komma att uttränga den gamla striden med knifvar. Den 6 dennes begaf sig nemligen en Garfvare, Nordqvist, från Rössvik, till sin granne Petter Eskilsson i Möllekullaberg, för att affordra denna lösen för några beredda skinn. Eskilsson. ansåg detta såsom nägonting alltför närgånget, hvadan han ock lät Nordqvist förstå att han nog kunde betala dedära styfrarna ; men till något ordentligt gräl kunde man likväl ej komma, emedan Nordqvist straxt aflägsnade sig. Men Eskilsons galla var nu kommen i gäsning, och blodet steg honom i ansigtet att han blef röd som en tupp. Han rycker bössan ned från skåpet, skyndar efter Nordqvist, hvilken han snart upphinner, lägger på 6 å 8 alnars afstånd an och skjuter honom i ena låret, hvarvid lårpipan afskjöts. Nordqvist blef samma dag införd till härvarande Lazarett, der han nu lider svåra plågor för sin elaka grannes raseri. (IV exjö-Bladet).