Aftonbladet – 16 juli 1835, sida 2

varo; det sednate derföre att en itjerdedel vuillesutan att bestrida detta, ändock behålla honom. W: Jag.skyndaratt. anmärka, det min motpart af detta ställe hufvudsakligast begagnar som refrein, i sin långa klagovisa, uttrycket: att han med sin närvaro förnärmade Ridderskapets och Adelns anseende. i Sålunda ryckt ur sitt sammanhang, vill--han gifva detta uttryck utseendet af att vara en dom, i stället för en berättelse, och genom ännu en lika skickligt: verkställd--vrängning, vill han påtrycka denna så kallade dom en stämpel af gfficialitet, som ingalunda tillkommer en anonym Insändares artikel, upptagen i StatsTidningens icke officiella del. . Sådan är den taktik min motpart begagnat. De derifrån härledda utflygter höra uti intet afseende till närvarande rättegång, hvadan de ock af mig icke till besvaranide upptagas. Mig tillhör endast att undersöka, huruvida denna, eller hvad annan taktik som helst, kan. tjena. min motparts bi-ändamål att få det ifrågava-rande uttrycket stämpladt såsom förgripligt. Frågar sig förgäfrves min värde Motpart, från hvilka förhållanden i hans tillryggalagda vandel man, vill hemta. anledningar till det uttryck han åtalar , så gör Jag det icke. Jag påminner mig ganska väl, att; han ipå Riddarhuset den 27 sistl. April, under en der uppkommen diskussion om obehörigheten af ett. utaf Friherre Klingsporrs vid ett föregående tillfälle med tillämpning på regeringens bemödariden i Lånefrågan begagnadt uttryck : per fus et nefas,. yttrat; Jag. gillar tej att Friherre Klingspor nyttjat ett utländskt uttryck; jag skall begagna mig af ett Svenskt, det finhes. Ordet skälmstycke, och jag ber att få genomgå AM yrleke after af. regeringens förhållände sedan A8097.5,ja Påminner, mig. också, att han, i det skriftliga yttrande;-som han: den -30oderpå följande inför. .samma hus Öppläiste; i åtlledding af detta uttryck, förklarade, att han hvårken vore obenägen el.Jer oberedd. att uppdraga grundlinierna till. regeringens handlingssätt, under de senare årtionden, ochtill: de senare riksmötenhas taktik) — (alt yttrade, Sön, ot det icke vöre Hvad det synes, ett förtydligande af hvad han menat med det ifrågavarande skälmstycket, åtminstone icke lärer kunna, icke heller ansågs kunna gälla som en tillfredsställande ursäkt derför; jag påminner mig vidare att, i anledning häraf, och sedan Hr Assessor Crusenstolpe hvarken på ndetsena eller ändra sättet beredt huset tillfälle att låta frågan förfalla, motion väcktes om nedsättandet af ett Utskött,; som skulle pröfva, hvilkendera af de i Riddarhusordningens 37 stadgade trenne alternativer: befrielse, lagligt tilltal eller uteslutande från säte och stämma vid riksdagen, borde tillämpas. Jag vill icke för det närvarande såra min värda motpärt :med ett. upprepande af.alla de hårda uttryck emot honom, som under diskussionerna härom fälldes ; jag skall -inskränka . mig tll ett af dem, som i anseende till den man, som yttrade det, torde böra erkännas såsom det mest opartiska och hans namn :kan uppsökas i Protokollerna. Han ansåg Ridderskapet :!och Adeln böra med hela kraften af en sann:och ädel opiniornsyttring, gifva ett behöfligt skydd åt den inom detta rum hotade yttrande friheten, som säkerligen äfventyras derigenom att personer, lika med Hr Crusenstolpe öfverträda Lagarna för densamma. : Han vill icke säga att Hr Crusenstolpes yttränide värit personligen förolämpande, men, det sårade allmänna vettet, hedern och Ståndets rättskänsla; hvarföre han skulle hafva önskat att Ståndet på sätt grundlagen stadgar, och utan åtgärd af ett Utskotts --tillsättandey-welat öfverlemna Hr Crusenstolpes person och sak åt en Legalare behandling än den Utskottet torde kunna tillstyrka. Hvad slags behandling den värde Ledamoten kunde mena, är ej svårt att inse, när mar erinrar sig; att: den efter hans premiss, borde röja hela. kraften af en sann och ädel opinionsyttring. Det Utskott som efter denna Diskussion, till följe af 37 S. Biddarhus-Ordningen, tillsattes och hvaraf min värde :motpart lagligen: sjelf utnäninde hälften af Ledamö. terne, förklarade i sitt afgifna betänkande -att, om det tillhörde detsamma att i allmänhet yttra sig öfver lämpligheten eller olämpligheten af det anmärkta uttrycket, så skulle det, följande sin känsla för det i det offentliga lifvet passande och tllbörliga, visserligen icke tweka i uttalandet af den Opinion att Hr Cruseristolpes ifrågavarande uttryck, tagit i hvilken mening som helst, svårligen synes kunna stå tillsammans med det lugn i öfverläggningen och den värdighet i handlingssätt, som efter Utskottets tanke med skäl kån: fordras på ett rum, der ärenderndasstigt.påkallar att man icke hvarken på skämt eller alftär, be