Aftonbladet – 6 juli 1835, sida 1

STOCKHOLM den 6 Juli Med dagens utländska poster, erhöllo wi tidningar från Paris af den 24, från . London af den 26 samt från Hamburg af den; 30 Juni, ; I Madrid, hvarifrån underrättelserne gå till. och med den 17 Juni, hade en Carlistisk konspiration blifvit upptäckt, hvilken lärer haft utgreningar på landet deromkring, och gick ut på att mörda Drottningens anhängare samt plundra deras hus. De sammansvurnes plan var att befria alla i Madrids fängelser befintlige Carlister, hvilka derpå skulle förklädas i borgaregardistuniform och skickas ut i de särskilta qvarteren, för att uppsöka och lägga hand på de utsedde offren. Enmängd rika köpmän voro uppförde på dödslistan, för att genom utsigten till plundring af deras mågasiner så mycket mera elda bofvarne till deras nidingsbragder. Natten emellan d. 14 och 13 hade flere personer blifvit. arresterade, bland andra uppsyningsmannen öfver fängelserne, samt en advokat Silva, hvilken redan förut varit invecklad i flere sammansvärjningar. Att munkar och prester varit med i denna komplott faller af sig sjelf: flera af dessa, gudliga fäder hade blifvit tagna för hufvudet och insatta i fängelse. För öfrigt hade lugnet icke varit stördt i Madrid genom dessa händelser. Grefve Torreno och hans kolleger sägas ifrigt arbeta på att, genom Fransyska anibassadören i Madrid, förmå kabinettet i Tuillerierne till direkt intervention. På krigstheatern hår sedan de sista underrättelserne ingenting förefallit af någon vigt. Att Zumalacareguwy blifvit svårt blesserad bekräftar sig — han hade måst aflemna öfverbefälet till Eraso, och för sin person blifvit transporterad till Durango. Bilbao höll sig ännu den 19, och insurgenternes eld mot staden fortsattes icke mera med samma eftertryck som förut. Om Valdez? marsch till platsens: undsätttting var ingenting med säkerhet kändt, meu det ser ut som skulle han hafva satt sig i rörelse. Ett Fransyskt blåd påstår, att garnisonerne i Öchandiano och sSalvatierra kapitulerat, och att dessa båda platser numera befinna sig i Carlisternes våld. Det bör dock anmärkas, att den tidning som meddelar detta, ofta innehåller aristokratiska segertidningar, hvilka sedermera befinnas vara gripna ur luften. Vid Miranda skola Carlisterne deremot hafva lidit någon motgång. i Bref från Prag, påstås det i Parisertidningar, omtala att Hertigen af Angoultme åmnar begifva sig till Don Carlos, och att sjelfva Henrik 1:te skulle, åtföljd af sin illustra moder, likaledes vilja skynda legitimitetens sak på halfön till hjelp. Carl X och kans prester vilja deremot för ingen del släppa underbarnet ut i sådana äfventyr, och oenigheten bland de höga emigranterne skall genom dessa olika åsigter åter hafva fått — frisk naring. N Från Frankrike nästan ingenting värdt att meddelas. 200 officerare af alla grader skola redan hafva anmält sig att taga Spansk tjenst. Ibland desse nämnes äfven den beryktade general Bugeaud. Processen går sin vanliga gång. Allt flere af de motspänstige fångarne, släpas inför Pärsdomstolen, och nya skandaler förefalla hvarje dag. En af Lyonesarna ville under intet villkor gå in i domsalen, och då man skämdes att bära honom in, så fick presidenten i rättan tid ett sjukdomsförfall, så att sessionen som det heter uppskjöts. — Af de 164 pärer som sutto i rätten vid processens början, hafva 2:ne aflidit och 27 efter hand, under en eller annan förevänning absentrerat sig så att domstolen nu består af 135 ledamöter. I Engelska Underhuset har förefallit en lång debatt rörande Spanska angelägenheterne, till hvilken vi torde få tillfälle återkomma. Frågan om municipalreformen. fortgick i kommit, under nya men fruktlösa försök af Tories att skjuta in sådane amendementer, som skulle: betaga billen dess hufvudsakliga kraft och verkan. Från en mängd städer inkommo petitioner till Parlamentet för billen. Sjelfva korporationerne på flere ställen hade deremot skickat sina agenter till London, för att på allt sätt motarbeta den tillimnade reformen. Dusan. PN oo 1: UT IA Pm ms, om mm