Aftonbladet – 29 juni 1835, sida 2

GALER-SLAFVARNA ALY OCH SOLYMAN. AF Mery. Desse begge arma Algierares historia är ganska sorglig; och olyckligtvis är den en sann historia. Trösten, att den endast vore en digt kan här icke ega rum. Frankrike har intagit Algier. Det är en skön eröfring för dess södra handel. Fransmännen garnisonera på Atlas. Civilisationen, dit öfverförd, utbreder : sig bortom Morerna, i Beduinernas angränsande trakter. För att mildra och lifva infödingarnes seder, hbegagnas likväl Spaniorernas gamla method, att lemna de enstaka stammarne ändlösa slagtningar, sammantränga dem med kanonskott, utfärda Generalordres och Bullentineroch; säger franska författaren, i vår kännedom och våra begrepp om det norra Afrika, hafva vi hunnit lika långt, som Le Waillant och hans medbröder i södern. Liksom för dem, torde ett och annat uppstoppadt djur äfven blifva enda slutliga behållningen. Ibland slår man hvarandra döde, för att döda tiden. Koleran har utbrustit hos Beduinerna, och hvarje dag sättas nya familjer i sorg och förtviflan. Detta civilisationsförsök, som på hvad villkor som helst skall och måste genomdrifvas har till följd, en fullkomlig förstörelse af menniskor som iz anse såsom barbarer, Men hvilka tvärtom skulle passa rätt väl till vår civilisation, om de blott egde lätt artilleri och goda krigsskepPVi räkne våre döde och begråta dem ; deta är i Sin ordning, lofligt och rättvist; men barbarerna, Som falla i dessa strider, dem betragte vi icke. Och likväl hafva äfven de hustrur, som de älska; barn, som de uppföda i gudsfruktan och hat till de Kristna; familljer, som de nära med sin jagt eller andra förättningar. Då ibland någon af dessa arma menniskostammar, om aftonen begråtes en förlorad fader, har det ej Varit ett lejon från Atlas som sönderslitit honom: en Kristen kula har sträckt honom till marken. Och likväl vill man, att enkor och faderlösa skola tala på följande vis: Allah vare tac