Aftonbladet – 29 juni 1835, sida 1

Svar och förklaringar i anledning af erinringarne, som nyligen varit införda i Det Nyare ÅAftouvx bladet, öfver en artikel i samme tidning N:o 34 eller den 27 Mars detta år, kallad, från ord till sak i frågan om en del af militära anslagen. Vi kunna försäkra erinraren, att Författaren till den klandrade artikeln i Det Nya Aftonbladet N:o 24 (från ord till sak i fråga om de militära anslagen:) kan. försäkra, att han känner Carlskrona stads och dervarande flottas belägenhet mer än den förvillande erinraren synes tro, samt har länge roat sig med att studera sig in uti ifrågavarande ämne: kan derföre, oaktadt Erinrarens åberopade 154 års gamla meningar och Embhetsskrii velser, ingalunda frångå, att ett all på den vidt kringflutna Staden Carlskrona stad eller egentligen linieflottans station sommartiden ifrån landsidan säkert kan förhindras utan dyrbara fästningar; men förmodligen har den förvillande erinraren glömt, att Sverige änyo äger en skäligen respektabel skärgårdsflotta och de bästa kanonslupar och kanonjollar i kela verlden. Om blott ett visst antal af de sistnämde, jemte den påräknade 3000 man starka garnisonen, riktigt och ändamålsenligt användes i skärgården omkring Carlskrona, samt de länga landbroarne, emellan Pottholmen, Panterholmen och Hästö förstöras, som ifrån staden leda till det öfver mil aflägsna fasta landet, så vore det väl roligt att påse huru någon fiendtlig arme skulle kyänna simma öfver till erinrarens kära, men (enlig: vår fullkomliga öfvertygelse) för Sverge numera föga lyckliga Jinieskepp. För 130 år tillbaka då Sverge för sina stora uliramarinska besittningar på andra sidan Östersjöhafvet bes höfde, hade råd, och verkligen ägde en betydlig linieflotta af 30 skepp, utom ganska minga fregatter, och kunde täfla om herraväldet ute på bafvet, samt dess utom icke hade begrepp om nutidens kanonslupat.