Aftonbladet – 22 juni 1835, sida 1

ALE VER ARE Bg ME BERREP URIEER SENS he FAME SELL FIRE AVI plestera sig sjeifve då någon ledamot med döden afgir, (ty hvar och:en medlem ianehar sin plats för Ifstiden) råder! ännu samma arda, som före parlamen:sreform n, i de såkallade ruttna köpingarne, vanstållde och korrumperade valsystemet i England. Långt från att dessa korporationer skuile hafva till egentligt ögnamärke sjelfva det ävdamål för hviket de ursprungligen inrättades, neml gen municipalförvaltningen på stället, rigta de fastmera sin verksa het hufvudsakligen åt politiska partimanövrer. Genom de till en del: beiydande fonder, som stå under deras förvaltning, och för hvilka de visa iogen eler ock blott högst ofallkomlig reda och räkenskap åt dem, som egentiigen skulle anses för deras principaler, äro de i stånd-att ganska betydligt inverka på parlamensvelen. Bland de mångfaldiga exemplen härpå kan anföras ett från 1826, då korporationen i Leicester azvände 10,000 L. i mutor, för att genomdrsifsa valet af sin klient, och till och med lät inteckna en del af stadens egendam för denna summa, hvilken måste upplånas, emedan tillräckliga foader ej för ögonblicket funnos disponibla. Det är icke ovanligt att 5 å 600 L, om året af en stads medel blifvit ansände till kalaser för Mären, korporationea och stadens embetsmän — ja, det har till och med händt att på ett ställe, der: inkomsterne blott u:gjorde 300 L., dessa Her kalasat bort 400. På samma sätt förfares med en :stor del af de medel, som äro anslagna ad pios usus och stå under korporationernas förvaltning. WVålmännen på stäliet erhålla årligen gratifikationer. större och mindre, på det deras: röster vid inträffar de parlamentsval måtte vara att påräkna. Det är naurligt att, med en sådan böjelse för fiikostighet, de värde ledamörterne af korporationen icke heler förglömma sig sjelfve. Man bar bland annat exempel på, att de upptagit lån för stadens räkning, och delat beloppet sins emellan — med ett ord; det finnes knappast rågot missbruk och underslef i penningevig, om icke praktiseras inom dessa ohygsliga korruptionsnästen.. En annan källa till inflytande, som likaledes står dem öppen och begagnas i lika riktning som den förutnämde, är den rättighet, som på många ställen är korporationerne förunnvad, att bortgifva vissa tjenster och befattningar. I åtskilliga städer tillsättes presterskapet af korporationen, äfvensom -kolmästare, bospitalsföreståndare m. fl. lokala tjenstemän. Likaledes bestämmer den hvilka, som skola komma i åtnjutande af pensioner och understöd från de milda stiftelser, som stå under korporationens vård. När man nu besinnar att den gamla och sega massan i dessa så kallade municipalstyrelser aldrig blifvit uppfriskad genom några folkval, utan att när döden gjort någon stol ledig, de öfverblifne ledamöterne dragit försorg att den blifvit återbesatt med någon ny ko p, som de varit säkra icke skulle hacka ut ögat på de andre, så kan man föreställa sig hvilka snygga sällskap dessa korporationer under tidens lopp blifvit. Också hafva Taries hållit dem kära såsom sina ögnastenar — väl vetande hvar ill korporationsfonderoe dugde vid parlamentsvalen; ty icke var det tänkbart, att korporationerne nånsin arbetade för något annat politiskt parti än det, som hade intresse vid upprätthållandet af missbruken i allmänhet, och således äfven irom städernes styrelser. Sedan Tories genom reformbillen förlorade de ruttna köpingarne, hbafva korporationerne derföre utgjort deras förnämsta förskansning, der de hoppades ännu länge kunna bibehålla sig. Men tiden för rensning iovom detta Augias stall, såväl som så många andra i Evgland, har ändteligen kommit, och ministeren har nyligen genom Lord Russell fr: m!agt planen till reform inom municipal-korporationerne i England och Wales. Redan under Greyska ministören reformerades de Skotska, och de lyckligaste frukter deraf hafva redan visat sig, både i en bättre styrelse inom städerne, och de mera nationella parlamentsval, genom hvilka Skottland nu senast utmärkt sig. En dylik åtgärd för Irland kommer likaledes att under innevarande session af ministåren föreslås. I afseende. på den proponerade förändringen i Engelska munic pslväsendet, så utgår planen från den. hufvudgrundsats, att korporationerne hädanefter komma att tillsättas genom wval af Stadens invånare. Hvar och en, som eger eller byrer hus, magasiner, kontor eller bodar, och som i trenne år betalt fattigskatt till staden, kommer att hädanefter deltaga i valet af korporations-medlemmar. Denna kommer att bestå af en Mär och ett råd, hvilket senare, i mohn af befolkningens storlek, varierar i antal f.ån