Aftonbladet – 17 juni 1835, sida 2

Såsom ett vackert bevis på Danska Domstolarnes opartiskhet och helgden af den grundsats, att Domstolarne aldrig böra af konsideration göra sig delaktige i administrationens möj!iga misstag eller egenmägtigheter, bafva till oss blifvit insända handlingarna i ett vid Dansk Domstol afgjordt ersättningsmåljrörande Svensk man, hvaraf en recit förtjenar alt bär meddelas: Om våren 1832 befraktades för Svensk räkning Skonerten Washington, Kapiten Jöransson. På resan till Aarbus blef denne antastad af en Dansk Tull-betjent, som beskyllde skepparen att på fartyget hafva nyttjat lösa luckkarmar, hvarigenom den i författningarna påbjudna förseglingen af luckorne blef ärdsmålslös, oaktadt sigillen icke uppbrötos. En förordning at år 1818 utsätter böter af 10 till 30 Riksdsler per läst för fartyg, som har falska bultar i luckorne eller hvarje annan fördold anstalt, som kan göra den anbefallda förseglingen overksam. Å Washington voro bultarna ganska rigtige; men de voro ej klinkade; och då således Danska Tullbetjenten lät med våld bry:a på luckkarmarne,sprungo desse bultar opp, likväl icke utan att sjelfve karmarne äfven skadades. Skepparen som i tjugu år seglat på Danmark utan att bruka andra karmar och bultar, blef dömd af Kongl. tullkammaren som arsåg honom efter den stiängaste kategorien, till 1230 R:b. Dalers eller omkring 2000 Rdr Rgs böter; men Komerse-Kollegium i Köpenhamn nedsatte böterna till 410 RbD, efter den lindrigaste. Emedlertid hade skepparen väckt Svenska ministerns uppmärksamhet på det våldsamma behandlingssätt ban af Danska tjenstemän erfarit, och begärt dess medverkan att blifva befriad från alit ansvar. Detta hade ingen. annan påföljd, än en skepparens biottslighet vidhållande skrifvelse af Danska statsministern, sedan redan bötesbeloppet sjelfmant af Komersekollegium blifvit. nedsat:; och då till Svenska statsministern för utrikes ärepderne insändes det edeliga förhör, som i Strömstad blifvit:hållet med b:stättningen, och hvari bevisligen ådaga!ades att luckkzrmarne med våld blifvit uppspräogde, hade detta ingen annan verkan, än att handilingarne återsändes med det graciösa löftet: att om redaren ville ingifva en underdänig bönskrift till Hans Danska Mäjestät, skulle H. Ex. grefve af Wetterstedt understödja den med en skrifve!se. I sådant fall kade samma administrativa auktoriteter åter handlagt saken och utgånger varit föga oviss. Men Redarern, som hade förtroende till Danska Domstolarnes oväld, tillrådde skepparen, att instämma målet för laga Domstol; och oaktadt genom ett formfel saken vid underrätt icke kunde ändras, blef skepparen den 7 April detta år af Danmarks högsta Domstol förklarad fri från allt: ansvar. Ag: 2 2 PI I AA Fr TJA MA JO