Article Image
-— SINE RaR LAR A Fe håtol GLEOVEf IA UTCLTU Ur TU HA at tig åtgärd. Derpå följer lite vemod öfver ait på detta sätt se qvadrupelalliassen I ksom tilliatetgjord 1; en af sina vigstigaste punkter. Den liberala Pariserpressen yttrar sg högt emot interventionen, hvilken den befarar komme ett, under Ludvig Fiiips direktion, rigtas lika mycket om ej mer mot de frisinniga idderna i Spioien, som mot QCarlismen, Äfven Dupin har, i förstaler till den syss utsowna tredje uvpiagan af sin broschyr rörande revolutionen 13830, dragit i fejd mo! atl inblandning i Spanska angelägenheterne från Frankrikes sida. Han ser deri ingentisg annat än säker förlust af fo k, pennisgar, rykte etc. och be: Gud i nåder försona Frankrike fån att blifva fastsmidt vid interventionens gale:e. Pärskammaren har nu fällt dom i rvätiegårgen rörande brefvet till April ångarse. Advokaten Trelt, som besöjjt brefvets tryckning, kommer att håtlas 3 år i fängelse cch att böta 10000 fr.3 båda s raffen utgörande maximum af det acsvar, hvartill han kunde fällas. Advokaten Michel, som förfa:tat sjefva brefvet, sipper med en månads faupgelse. men har blifvit dömd till lika stora böter som — Trelat. Journalredaktörerne B-chat och Jalffrenon äro dömde till lika streff i fargelse och böter, som Michel. För resten hafsa 4 andra af de anklagade fått en månads fängelsestraff, samt blifvit ålagde böter från 200 till 2000 fr. Audry de Puyraveau år dömd till en månads fängelse och 200 ir. böter, dock får han gå på fi fot tilldess Deputeradskammaren slutat d.n i nnevarande sessionen. De öfrige anklagsde hafva blifvit frikände. Den stora processen har emel!:ertid hållit ferier, och stulie först återtagas efter Pingstdagarne. Depu!eradek:mmaren forifar med budgetens votxrande, hvilket går både fort och väl, så att voter:ngsmaschineriet synes vara i fullkomligt godt stick. Ett af 143 Deputerade gemensamt vsckt förslag. att ledamöterne af hbederskgionen skulle godtgöras de afdrag, som skett på deras pensioner från år 18:14 till 1820, och bvartill skulle erfordras 43 milliocer francs, hade med stor moajoritet blifvit förkastadt, utan att det ers kom wil omröstning. Spanska kortezseisioneu sö!ts af Drottnicgen Regentnnar den 29 Maj. Vi siolai morgoa meddela trontalet via detta tillfälle. Äfven de Spanska liberala baden yttra sig mot främmarde intervention, och tro att om landet egde en kraftigare och mera populär mmivistere, som förstode att leda nationens energi, så skulle denna vara tillräcklig att göra slut på oroligheterna. Enagelska bladen motsäga hvarandra i frågar om interventioser. Courier tviflar icke på stt quadrupellalliansen kommer att sättas i verket, och uppgifver till och med att Fransyska iruppar komina stt tagas ombord i B est på Engelska och Fransyska fartyg, för att landsättas i Bilbso. Morning Chronicle, som synes tro att ännu ingen annan demarche skett fån Spaniens sida, än en fråga hvad Eogland och Frankrike skulle göra, i fall bjelp begärdes, berättar att Lord Palmerstons svar på kommunikatior erne från Madrid och Paris, den 4:de blfvit öfverlemnadt till grefve Sebas:zani, men om ivcehållet var ävvu ingenting bekant. I Underhuset har den vigtiga frågan om hembig omröstning, väckt af parlamentsledamoten för City, Hr Grote, fallit, med 144 röster mot 317. Sun spår kabirettsledamöterne att, i fall de icke komma att visa mera sympathi för de stora natione!la frågorne än de gjort för denna, så kunde det ganska latt hända, att vid nästa Lord-Mayors kalas helt andra personer än de kommo att intaga de platser vid bordet, som äro bestämda för kronans ministrar, Den åter å bare bragta billen mot resor och nöjes på Söndagar har likaledes blifvit förkastad, med 54 röster mot 43. Lord Palmerston har nu fått säte i Underhuset, för Tiverton, der han blifvit vald utan opposition. Lord Rusell fortfor att emottaga tacksägelseadresser för sitt fö: hållande i parlamentet under strider mot den afsomnade Toryministeren. Amiral Codripgton öfverlemnade honom nyligen en sådan adress, undertecknad af 4ooo invånarei Devonport. I ssmmankomsten der densamma beslöts, yttrade sig af 1400 personer endast 3:ne Emot adressen. Den stackars Markis Londonderry har åter varit ute i ogjordt väder, såsom ordspråket säger. Han boppades kunna sätta mivistraroe rigtigt i förlsgenbet genom sina frågor till Lord Melbourne, i afseende på det understöd regeringen skulle hafva lem

15 juni 1835, sida 1

Thumbnail