I mm OO0W-——-— — ——— mim — — nn nma— ? --ons nn OMR OR fy EA deo katholska befolkningen. under dess herravälde. Och då vi måhända ej sällsn torde få tillfälle att vid refereravd:t af de debajter, som förestå i Ewvgelska parlamentet rörande I ljnds angelägenheter. återkomma tll dessa ämeen, så ha vi trott det kunna intressera våra läsare, att emellertid om dem taga dea värmare käcnedom, som innefattas i den förutnämde tidningsartikeln, hvilken !yder sålunda: Den såkallsde Oranicföreningen häilsder sig icke, såsom mårga ovigtigt tro, från 1688 eller Wi:helm IIl:s tid, utan grunilades först några år före det stora upproret i slutet af, för:a århundrade, då pirtibacet of:a gaf anednutog till de blodigaste strider, hvilka slutligen ledde till en allmän ebellion af katolikerne. D nna förenings ändamål, till hvars befo drande hvarje wicdlem, som deri upptages, med lit och, egendom, Hoder en sträng ed, måste förpligta sig, består -i uppsättbållande af de grundsatser, som satte Wilhelm af Oranien på Engelska ihioven, d. v. s. skydd, tryggbet och öfver välde för pro estaniska religioner, samt katholicismens utrotande eller inskränkande. Under dessa förhållanden utgöra Öranicmännen på visst sätt kärnan a? protestantiska maken i Irland, och äro ett af hutvudhiondren för katoiitsernes öfvervälde. Deras regelmessiga organisation. i proviecialoch distrikt!oger, den öfversnsstämmelse och planmessighet, hvarmed alla dessa inrättningar handla, det personliga anseende, och risedomen, såväl i jordegendom, om kapitaler, hos en ansunlig del af föreningens medlemmar, jemte många sandra omständigheter, sit:a densamma alltid i stånd att visa sin verksamhet, icke blott i parlameutet, utan i synnerhet öiveralit i lar det, der protestanternes intresse sidant kråfver. Om Oranicmännenp icke just för .bhärvarande äro i stånd att rent af: hämma rörelsepartiets framsteg, så äro de, det oaktadt, dock alltid starka nog att bestrida detsamma hvarje fotsbredd, och att lägga betydande hinder i vägen för utförarde af OCoon:lls planer. Fiovge derföre katolikerae äfven en poltick öfverligs:nhet, så skulie de, i synnerhet emedan Evgland ligger så nära, hkröl aldrig kunna anse densamma tillräckligt försäkrad, så länge O avieföresingens bålverk ej ännu vore förstördt. — Ett annat ganska betydande stöd för den protestantiska makten ligger i den närvarande inrättniogen af städernes municipaliteter, hvilka, i synnerhet sedan 1689, äro helt och hållet stängda för katolikerne, och arssutom till större deJen hafva en ganska Oravisk anstrykning. Men då nu icke blott förvaltningen af städernes alla penningefonder och bestämmandet af municipalafgifterne, utan äfven tillsättandet af alla tjenstemän, såsom märer, sheriffer, aktuarier, kamererare, åldermän o. s. v. köra till dessa korporstioners betydanede privilegier, så befinna sig katoliterve i afseende på alla städernas argelägenheter ännu alltid i samma absolut underoidrade och beroende ställniog, som från Wilhelm II:s uppstigande på thronen ända till emancipationen. Detta förbittrar de senare så mycket mera, som korporationerne vid hvarje tillfälle uppträda såsom de ifrigaste förfåktare för protestantiska ötverväldet, och såsom de bäftigaste moståndere af alla koncessioner åt katolikerne, och. i synorerbet vid parlamentsvalen, sätta i rörelse icke blott deras eget utan äfven märernes och de öfriga embetsmännens hela ioflytande, för att slå ur fältet hvaje katolsk eiler mot katolikerne gynnsamt sinnad kandidat. Om det derföre lyckades att öppna dessa korporationer för ella koofessiener, och utt göra borgareeller korporationsratten ensamt beroende af erläggandet af ett visst belopp skatter till staden, så skulle deras rärverande ioflytande svart icke blott neutraliseras, utan öfvergå just till de katolske invånarne, såsom utgörande majoriteten, och O Connellska partiet äfven i de städer försäkras om ötvervigten, der detsamma, oaktadt bandtverksföreningarne och den farhåga dess ho:elser ingifvit, hittils alltid legat under. ——— Dagers utländska poster medföra tidningar från Paris och London af den 35, samt från Hamburg af. den Y dennes. Det börjar se a It mera tvfvelaktigt ut buruvida någon intervention i Spamka angelägenheterne verkligen blir af. Då trågan först bragtes å bane, fick den ett ganska ampelt förord af Journal des Debats, som egentligen representerar Guzotska fraktionen inom ministtren 3 Men i sina sednare artiklar rörande detta ämne har nämade journal gan