(Införes på begäran) Hvad vi läst i det Nya Aftonbladet N:o 10 och 13 samt i Nyare Aftonbladet N:o 6, rörande Hr Professor Liljewalchs arfvode för undervisning i barnförlossningskonsten, har framkallat följande: I anledning af Riksens Ständers beslut vid 1772 års riksdag inrättades 1777 i Skåne en med lön försedd läkaresyssla i barnmorskekonsten, hvilken syssla emottogs år1787 af Prof. Trendelenburg i Malmö med åliggande att undervisa och examinera barnmorskor från Skåne och Blekinge. Men då efter dennes död 1820, lönen, såsom varande på indragningsstat upphörde, så erhöll Lunds Akademikansler Konungens befallning att förmå Professor Liljewalch att undervisa och examinera barnmorskelärlingar till dess andra utvägar i detta afseendet hunno vidtagas, hvartill han ock fann sig beredvillig, Sedan Professor Liljewalch i trenne år utan ersättning bestridt denna undervisning, anhöll han hos Kongl, Maj:t att, emedan han fann sig ur stånd, att ändamålsenligt, jemte denna befattning, bestrida sin enskilta praktik, och således måste vidkännas betydliga förluster jemte den uppoffring denna undervisning i afseende på omsorger och möda för henom medförde, Kgl. M:t täcktes i nåder tillåta, att af församlingarne inom stiftet utlåtande måtte inhemtas, buruvida de skulle finnas benägna, att, intilldess annan utväg kunde beredas till hans aflönande för ifrågavarande befattning, åt honom anslå någon viss, af dem sjelfva bestämd afgift af kyrxzornes behållna tionde, mot förbindelse å hans sida, att, utan vidare ersättning, undervisa barnmorskelärlingar från alla de ställen, hvilka i dessa afgifter ville deltaga. Härpå erhölls Konungens bifallsresolution, och föreslogs i det af Konsistorium, 1 kraft af densamma till vederbörande Kyrkoherdar utfärdade cirkulär, den ifrågavarande ersättningen till årligen 12 (tolf) kappar, hälften råg och hälften korn, från de kyrkor, hvilkas årliga utgifter icke medtaga tiondebehållningen, och från de förmögnare något större belopp, hvilket, som orden i cirkuläret lyda, nu har afseende blott på Professor Liljewalch personligen, och, för fortfarandet efter hans afgång iörutsättes församlingarnes vidare hörande. Vid de i detta afseende anställde sockenstämmor beviljades detta bidrag af de fleste församlingar, men blef af många afslaget, så att det ej upgick till mer än 83 tunnor 18 kaprar. Konungen fastställde detta i skrifvelse till Konsistorium af den 23:dje Februari 12825, hvari det stadgas, att Professor Liljewalch må, intilldess aflöning kan i detta afseendet för bonom tillvägabringas, af kyrkornas behållna tionde årligen uppbära den sålunda beviljade spannemålen. Efter detta stadgande fortfor Professor Liljewalch till en början. att antaga lärlingar så väl från församlingar hvilka afslagit som från dem hvilka beviljat ersättningen; men då erfarenheten visade, att sådane från de förra anmältes, snart sagdt j:ka så ofta som från de senare, och det af de bidragande församlingarne anmärktes såsom obilligt, att de, som afslagit bidragen, vore i åtnjutande af samma fördelar som de; hvilka deltogo i aflönirgens utgörande, samt då Professor Liljewalch icke genom rågon särskild nådig befallning blifvit ålagd att utan arfvode bestrida denna undervisning, ansåg han sig föranlåten att icke vidare ant?ga lärlingar från andra socknar, än de som beviljat bidraget. Då Tranås församling insett biligheten at detta förfarande, så har äfven den å sockenstämma år 1833 fattat beslut att till oftanämde ändamål årligen aflemna 12 kappar säd hvarpå församlingen begärde Konungens fastställelse, och i den skrifvelse Kongl. Maj:t i anledning häraf till Eonsistorium Jåtit afgå, har Konungen icke allenast bifallit Tranås församlings ansökan, utan äfven föres rifsit: men då denna aflöning, äfvensom den bemälte Professor för öfrigt från de fleste församlingar i Lunds stift erhåller, endast blifvit honom personligen beviljad. och enär det följaktligen är att befara, det undervisning för stiftets barnmorskelärlingar komme att; vid hans afgång upphöra, i brist på andra aflöningsmedel, erest de ifrågavarande ic ke fortfarande utgöras: så vele Vi härmed i nåder anbefalla eder, att, genom presterskapet, uppmana de församlingar som hittills icke bidragit till denna aflöning, att hädanefI — --S--. .—1;)khr Ytssmntn,jnnpm on —h Nu wwtrtvVvS.dIrsDOOOOMMMMMMM MMMM VO—— MUM i vv WW Ä ÄON—— --— — — — ! KSENGNHy7Y Ö77o011!IR 1 1s !HEtlNls EE oe ter deri deltaga med de öfriga, och att jemväl föreställa dem