Aftonbladet – 11 juni 1835, sida 1

Transyska kabinettet underratiat det Engelska och I det, Portugisiska om Spanska regeringens anbållan om hjelp, och att innan svar från London hann ankomma. hvartill en vecka troddes åtgå, komme ej någst beslut att fattas i frågan. Kooung Ludvig Filip säges, mer än nånsin förut, vera af den åsigt, att en intervention i Spanien skulle kompromettera ordningen och lugnet i Fsankrike, oberäknadt det förderfliga inflytande ett felttig skulle hafva på finanserne, då det i hvad fall som helst blefve ;Frankrike, som komme att förskjuta kostnaderne, hvilkas ersättande åtminstone ej på låvg tid ;vore att påräkna, i anseende till det usia skick, hvari! Spaniens penaningeväsen befinner sig. Det troddes att: regeringen ämnade göra Deputeradekammaren en kommunikation i ämnet, för att höra sig före. På börsen i Paris började man tro, alt interventionen åtminstone icte biefve af i den form, som först var i fråga, eller medelst truppars inryckande i Spanien, utan ait qvadrupe alliansens diplomater komme att lägga sina hufvuden tillsamman, för att utfundera något sätt att hjelpa Sp nien thy förutan. Talleyrand hade långa konterenser med Kovungen sedan interventionsfrågan kom å bainez.men hvad han tänkte om saken var ej bekant. Marskalk Maison hade försäkrat, att inga 3c oco man förslogo för det . guerillakrig, som förestod i händelse af en intervention, och finansministern såg idel omöjligheter i penningeväg. i Pärskammarenr hade förklarat So af Apoilfångarnes sakförare, hvilka förnekat all delaktigbet i det bekanta brefvet, för skilda från rättegången, Med de, öfrige fortsattes förhöret. Om den stora processen nämna tidningarse denna gången icke ett ord. Lord Granville hede haft sin anträdes-audiers såsom Engelsk minister hos Ludvig Filip. Hvarken från Spanien eiler Portugal någonting nyft. I Engelska Underhuset bade Lord Russell ännu icke kunnat framlägga sin till d. 2 dennes anonsera de plan i afseende på reformen af korporationerne, emedan en annan ledatsot, hvilken redan förut tillkännagifvit sig ämna framställa en motion i ett arnat ämne, ej velat lemna företrädet åt den fråga Lorden bade att föredraga. Denna vigtiga sak kade derföre måst uppskjutas, dock blott på ett par dagar; den S:te skulle den definitift föreläggas Huset. Den motion som, i stället för den nyssnämda, upptog sessionen i Underhuset d. 2:ire, var en sf får Cayley väckt, om nedsättande af en komiti för att undersöka landtmannens belägenhet, hvilken motibnären beskret såsom ganska tryckande, men trodde kunna: bjelpas genom et förändring i myntfoten. Härvid fick han dock emot sig både Sir Bobert Peel och hans vänner samt m nistrarne och deras anhängare, så att motionen föll, med 126 röster mot 216.. Den 15:de i denna minad ämnar statssekreteraren för Irland, Lord Morpeih framlägga ministt-ens plan för regleringen af Irländska tiondefrågan. Torylorderne i Öfverhuset äro mycket allarmerade öfver utsigterne till intervention i Span en, hvarigenom deras ä!skling Don Carlos kunde råka i klämman, och ex-ambassadören Londonderry, som. vanligen förer deras avantgarde vid skär mytsingarne med ministrarne, hade gjort Lord Melbourne åtskilliga fråger i afseende på det understöd Drottningens sak förmodades erhålla från England, ge-. rom öfversändande af vapev, ammunition o. s, v. Markisen fick för den gångea föga besked, men. löfte att en annan dag få sin nyfikenhet tillfredsställd. ; Tidningarne bebardlia naturligtvis mycket olikå frågan om interventionen i Spanien. Times anser det vara Portugal, som bör skicka hjelptroppar; Courier tror ej att Frankrike bar rätt att intervepers, utan en ny konvention; men Morning Chroncle anser de förslag Engelska kabinettet framställt genom Lord Elliot, ålägga detsamma pligter emot Spanien, hvilka ministeren ej kan undandraga sig att uppfylla. Från Munchen skrifves, att prins Max af Leicktenberg i slutet af derna månad afreser till Lissabon. Hans moder försäkras nu hafva gifvit sitt samtycke till hans förmälning med Donna Maria, hvarmed dock ännu någon tid lärer kemma--att uppskjutas. Prinsen kommer att med ens stanna qvar i Portugal, cch återvänder ej mera til! Minchen.