Aftonbladet – 9 juni 1835, sida 1

UTRIKES. Med de i: går ankomna utländska poster erhöllo vi tidningar från Paris och London af d. 29:Maj, samt fiån Hamburg af d. 2: dennes. ; Den vigtigaste nyheten de medföra är bekräftel;se på underrättelsen med förra posten, att Spanska kabinettet numera formiigen begirt Frankrikes:mellankomst, för att söka: få slut på det inbördes:kriget i Norra Spanien: : Valdez skall med sin armee hafva dragit sig tillbaka öfver Ebrofloden, så att Drottningens trupper numera i de insurgerade iprovinserne icke innehbafva mer än. de fasta plåtserne San Sebastian, Pampelona, Bilbao, Vittoria cch Elisordo. Zumalacarreguy stod med 10,0v0 man i -granskapet af Pampelona, och hans trupper hade besatt: Puentala Reyna, hvilket -blifvit utrymdt af Valdez. Denne senare hade förklarat kabinettet i Mådrid, att haa icke såg sig istånd att kufva insurgenterne .med: den styrka, som stod till hans disposition, och detta syves omsider hafva framtvingat det -beslut, mot hvilket Martinez dela Rosa så länge kämpat. Det säges att den undsättning Spanien be gärt utgör 50,000 man; och att markis de las Åmarillas kommer att begifva sig til! Paris, för att med Fransyska regeringen närmare aftala om sättet och vilkoren för denna hjelpsändning. Emellertid! kade Spanska : ambassadören derstädes redan framställt begäran om interventionen, såsom de: ministeriella Pariserbladen numera icke förheka; men hvad beslut Fransyska kabinettet fattat var ännu icke kändt. i Deputeradekammarens session d. 29 avsågs dock för en afgjord sak, att interventionev kom att äga rum, ehuiu det icke är någon hemlighet, att Konung Ludvig Filip för ingen del önskar en sådan händelse, hviiker, utom det att den -komprometterar honom med de absolutistiska :hofven, derjemte kan hafva de mest vidtutseende följder för den invertes ställningen såväl i Frankrike, som i Spanien. . Men kan alldeles ice draga istvifvelsmål, att ju en Fransysk intervention är högeligen impopulär hos de stolta Spanionerne, och skulle någorvting olyckligt taga vid justemilieu der i landet, så är det ganska sannolikt, att sådant kommer att mäktigt återverka på Frankrike. Också säges det att tankarne i Fransyska kabinettet skola varit mycket delade om huru man borde förfara i denna kinkiga sak. Humann, Broglie och Maison sägas ogilla intertentionen, hvi!ken egeotligen hade sina talmän i Thiers, Guizot och Duchatel. :Persil och Duperr höllo sig ännu neutrala. Spanska fonderne, som fallit ansenligt både på börserne i Paris och London, hade åter stigit, efter underrättelsen om den tillämnade interventionen: r Den stora processen gick med långsamma steg, och de senare sessionerne erbjuda ingenting af iptresse. Af de 25 Lyonfåvgarne, som ännu : visade sig medgörlige, hade en del blifvit förhörde, och ihvan man hann till slut bärmed samt fått afhöra: vittnena för och emot, troddes åtminstone en vecka åtgå, hvar— efter sjelfva kardinalfrågan skulle förekomma hvad som voreatt göra med de 97 motspänstige? En stark minoritet bland Pårerne säges ämna afhålla sigfrån allt vidare deltagande i domstolens förhandlingar, såvida den besluter att dömma de frånvarande in contumaciam, Vid de senare sessionerne hate!flere af domrarne uteblifvit och anmält sjukdomsför fall, såsom Hrr Crussol, Rampon, marskalk Molitor, Hertigen af Piacenza, ganeral Becker, grefve :Boederer, amiral Jacob och Hertigen af Clermont Tonnere. Inalles hafva. .11I Pärer sedan processens början lemnat sina platser i rätten, och enligt lagens stadgande kunna de, äfven i händelse de tillfriskna under rättegången, icke mera taga del i målets afdömande, då de icke varit närvarande under alla sessionerne. i Samma dag sista posten afgick från Paris började