Aftonbladet – 5 juni 1835, sida 3

-. JV, UCL IML JUL a AS lingarne ljusligen . sen Carlsons i ma, et förda talan, nå t enär denna ta ledningen till åklaga, VY k got ansvar derföre doca e) kunde äga rum, deremot vor en lan till en del haft lag 4 7 8ig: Att Carlsson iv förvunnen, att dels för brä Vin bafva tillnarrat ., ns målet begagvad attest af Ana Mö Larsson och Jonas de son i Bast, dels ock under de 1. erfaldiga resor i kringliggande Härader, som han, utom uPPåaningar i serskildte bref, gjort, för att emot Majoren, de. han thy förutan, med lika framgång kunnat tilltala, samla a Y8lfvelser, af hvilka åtminstone innan åtalets början, ingen obda sig frivilligt erbjudit, hafva listeligen begagnat flera falska förevändningar om befallning af Konungens Befai Wningsbafrande och Kongl. Kammar-Rätten, att efterböra förl PPet vid förflutne undsättnings-intägten och om skyldighet för honom att åtala den af Kongl. Stats-Bontoret anmårita utskeppning ifrån Länet af mindre god Krono-spannmå.. deraf bevisligen ingen del ifrån Lidtöpings Kroao-m 2gasin utgått, samt dessutom, att hafva med uppoffrinz af bränvin, tubbat åboer i Bast by af Härenheds socken, jenrte åboer i Resvelle by och samma socken, emot deras vilja, underteckna den första af Carlson för åtal uppsatta angifvelsen, som, enligt de flestes af dess2 edligen börde perI soners berättelser, varit mycket origtig, hvilket också ur handlingarne påtagligen syntes hafva varit fallet med den genom Carlson utskickade trädgårdsdrängen Settergren aflockade och onödigtvis af Carlsson inför Konungens Befallningsbafvande framhafda och der ej vidbållna, men vid Rådbus-Rätten ömsom vidhållna, ömsom återtagna lika beskaffade angifvelser af åboerne i Skallmeja socken, de der, jemte Härenbeds Socknemän just på denna grund besvärats med inställelse vid Lands-Kanzli förbör och derföre, tillika med desse, tillerkändes yrkad rätt till godtgörelse af Carlsson: Att genom berättelserne af de flere bland Carlssons:till. ytterlig mängd inkallade vittnen, som ersättoving för inställelsebesväret begärt, ingen med särskild ansvarspåföljd förenad omständighet blifvit emot uppbördsmannen eller mätafne bevisad, sotn de icke erkänt i sine vid rättegångens början afgifne förklaringar, derförinnan Carlson icke bordt gå i författning med inkallande af vittpen, genom ett af hvilka Carlson, hrilkea plockvis framkommit med särskildta angifvels-r, sjelf först inhämtat det straxt af uppbördsmannen vidgångna åtalsämnet, rörande runda mtikärlen, af hviiket allt fö:jde, att Carison vore skyldig samma vittnen förnöja: Att Carlsson icke kunde undgå för inställelsebesväret förröja de af bonom vid Rådbus-Rätten på eget bevåg, utan Domstolens föreskrift, onödigtvis inkallade målsägare från Skarstads, Önums, Gillstads och Slädeneds socknar, som slik ersättning fordrat: Att någon ersättning för instä lelsen vid Rådhu;Rätten dena 4 Februari nästlidet år icke kunde tilläggas de målsägare från Skallmeja socken, hvilk utam kallelse af någondera parten då sig infunnit: Att Maj rens misstag i uppgiften till Justitie-Kantzlers-Embetet, att Carlsons förafskedande ifråa innehafd Länsmanstjenst, haft sin grund i tjenstfel, lika litet som Majorens uttåtel:er i öfzrigt i tal och skrift kunde honom något ansvar ådraga; och att Carlssons skrifsatt, såsom emot Majoren ovanligt argt och missfirmande icke finge utan påföljd aflöpa; I följd hvaraf Rådhus-Rätten, efter öfvervägande af de sålunda utredde och åtalade ömsesidiga tjenstefelea och öfriga lagbrotten, som på Rådhus-Rättens pröfning berodde, samt i betraktande deraf att Majoren för de tjenstefel, hvarom Carlsson, utöfver den af Landsfiskalen Örnogren till tiden äldsta stämning, fört talan, kunnaat med ord och varning näpsas, proöfvade rättvist dömma Majoren och Carlson att, för de tjenstefel dem hvardera till last förts, jemlikt 1 Kap. 7 S, Utsöknings-Bal. Böta: Majoren och Riddaren Meijer två månaders lön på stat Atiiotre Rdr 16 sk. till treskiftes, emellan Kronan, Staden och Åklagaren Örngren, — och Carlson sexton Rdr 32 sk. till lika fördelning, emellan Kronan, Staden och Målseganden, Majoren och Riddaren Meijer; hvarförutan Carlsson särskilt pliktfälldes, i stöd af 14 Kapitlet 7 S. Rätt-gåogs-Balken, för missfirmeligt skrifsätt, till 6 Rdr 32 sk., Konungens ensak; och ålades Carlson att ersätta ett betydligt antal i utslaget uppräknade personer deras rättegåogskostnoader, hvaremot Majoren Meijer förpliktades godtgöra ett af honom inkalladt vittne, samt Landsfiskalen Örngren. för honom sjelf och hans tjensteombud beräknade inställslseomkostnad med ÅAttiosex Rdr 45 sk.; och skulle enär i hbufvud-tämmningsmålet Kronan vore kärande part, enligt Kongl. Brefvet den 9 April 1805 af alimänna medel förskjutas Reseoch Dagtraxtamentskostnad efter Kongliga Regl. d. 5 Juli 1827 till förre Ordföranden i Rätten Häradsböfdingen Knös med 8 Rdr 23 sk. och till Orföranden, Häradshöfd. W. F, Palmgren enligt räkning med 67 Rdr 45 sk. samt till Bisittarne i Rättes, Simstne. Hammarström och guldsmeden Neijendorff med fordrade Tio Riksdaler till hvardera; dock borde likmägtigt 13 Cip. 3 g. Rättegångsbalken, för deuna och den förut med Sextioåtta Riksdaler 41 sk, 6 rst. till utgående af al!männa medel i målet beskämda kostnad, kronan hållas skadeslös, af den emot henne tappande parten Majoren Meijer, hvilken såsom hufvudsvarande, dessiikes ålåg gällda den vidare eller förhöjda ersättning som jemlikt Koagl, Taxan den 15 Maj 1821 ägde rum åt Ordföranderue i Rådhusrätten, Häradshöfdingen Hygrell med Trettio siu Riksdaler 37 sk. 4 rst. Borgmästaren Fagerberg med fjorton Riksdaler 29 sk, 6 rst: och Häradshöfdingen Palmgren med tjugufem Riksdaler 39 sk. 4 rst. allt banko; varande likväl Majorem, såsom vinnande i käromålet emot Carlsson tililerkänd ersättning af denne för hälften af sistnämde 3ex belopper, sedan derifrån afgått fyra Riksdalers dagtraktamente till Jisittarne före den tid, då Carlson blef svarande part eller etthundrade femton Riksdaler 24 sk, 4 rst. samma mynt; men någon ersättning kunde icke tilläggas Carlson och Majoren Meijer för det de till skyldig åtlydnad af deras förmansbefallningar inställt sig vid Landskansti förhören cj eller kunde Majoren Meijers ytterligare anspråk på Rättegångskostnadsersättning af Rådhus Rätten bifallas. (Fortsättning följer.)