Aftonbladet – 5 juni 1835, sida 1

Vid Konstitutions-Utskottets åtskiljande, dagen innan riksdagens afblåsning, höll Ordföranden Friherre Jac. Cederström ett tal, hvilket, äfvensom svaret derpå af Hr Professor Cederschöld å Utskottets vägnar, icke är utan intresse. Friherre Cederström har nemligen deruti sökt karakterisera egentliga än-. damålet med Konstitutions-Utskottets uppkomst år 1809. Friherrn har utan tvifvel sannt uti hvad han yttrar derom; men af en man med hans ljusa och klara blick hade man kunnat vänta, att han bort derjemte anmärka huru långt KonstitutionsUtskottet sedermera, genom hvad man plägar kallar händelsernas omständigheter, tagit en bestämd riktning till reaktion emot grundsatserne hos 1809 års verklige män, som uti denna institution ville lemna ett tillfälle till utveckling af det statsskick och de reformer, hvilka de då sjelfve icke medhunno eller hade nog nod att på en gång företaga. För att finna de:ta behöfves icke mer, än att jemföra åsigterna hos 1809 och 1834 års Konstitutions-Uiskott angående representationssättet och tryckfriheten. De båda talen följa här nedan: Friherre Cederströms afsked till KonstitionsUtskottet. Mine Herrar! Vid mitt inträde i Utskottet redovisade jag för mine åsigter öfver Utskottets bestämmelse såsom statsmakt och ordnande myndighet: af de successiva ändringar i Grundlagarne, hvarigenom desse skola bringas till fullkomlig öfverensstämmelse med iden för vår styrelseform; såsom bevakande mot hvarje försök att kränka denna styrelseform och slutligen såsom skiljoman, då inom representationen skiljaktiga meningar yppas om grundlagarnes rätta tillämpning. Anledoingen till stiftelsen af detta Utskotts myndighet, främmande för alla andra Konstitutionella Staters institutioner, finnes deri, att Stäns derne 1809 icke kunde utan våldsamt rubbande af enskild egande rätt och beredande af split och pbdenighet, i stället för endrägt och förtroende, på en gång rubba de olikheter i medborgerliga skyldigheter och rättigheter, som förefunnos, samt ordna ersättning, der sådan rättsenligt borde lemnas, hvilket deck var målet för det införda Statsskicket. De minnen som ur Sveriges häfder hemtas der-om, att styrelseformer, hvilka för all framtid fastställas, utan stadgad ordning och: form för . desssuccessiva jemkning i bredd med upplysning och det. allmännas intresse, burit inom sig anledningar till