Aftonbladet – 4 juni 1835, sida 1

nål, arresteringar, nya processer höra till ordningen för dagen. Den 21 på aftonen samlade sig talrika och larmande grupper vid porten St. Martin. Då de icke ville åtlyda militärens tillsägelse att skingra sig, sedan de, enligt lagens stadgande, trenne serskilta gårger blifvit dertill uppmanade, skred den beväpnade styrkan till våld och arresterade 195 personer. Det synes dock som detta blifvit verkstäldt utan blodsutgjutelse. De sedan Aprilscenerna förledit år bekante såkallade Assommeurs, (personer försedda med stora pryglar, hvarmed de antralla fredliga personer på gatorna) hade åter visat sig och icke litet bidragit att reta folket. Man tror dem vara besoldade af polsen, just för att tillställa oroligheter, och sedan dessa väl kommit i gårg hugga de in med sina pryglar på hvem de träffa, utan att det ringaste fråga efter om de tagit del i oväsendet eller ej. Journalerna innehålla dagligen klagomål af personer, hvilke affärer eller slumpen fört 1 granskapet af St. Martinsporten, der de på det skändligaste blifvit öfverfallne och slagne af dessa assommeurer. Den 22 hade ytterligare folkskockningar förefallit och en mängd personer blifvit arresterade, sedan flera fredliga medborgare, hvilka förhöllo sig fullkomligt passift och blott voro åskådare, blifvit dels, öfverridna af kavalleriet, dels misshandlade med hugg och slag. Af de 195, som arresterades första dagen, hade några och sjuttio sedermera blifvit lösslåppta. Domstolarne voro sysselsatte med förberedelserne till processen mot de öfrige. Men icke nog med att det såkallade lägre folket slåss på gatorne, — Deputerade och jurnalister göra detsamma. Under öfverlöggningarne i Deputerade kammaren rörande Pärernes begäran, att Kammaren måtte lemna tillstånd till Hr AZudry de Puyraveaus inställande för deras skrank, i anledning af det bekanta brefvet till Aprilfångarne, trodde Grefve Jaubert sig hafva hört att jurnalisterne från deras tribun höjt skymfande rop mot centren, hvarföre han anmodade presidenten att låta utvisa dem, hvilket äfven skedde. Ehuru sedermera tillåtelse gafs dem att åter inträda, uteblefvo de fleste, Oppositionen förklarade att den icke ville deltaga i förhandlingarnhe, sedan pressens ombud ej mera voro tillstädes, och sessionen slöts under ett obeskrifligt tumult. När grefve Jaubert sedermera, i sällskap med omkring 20 af sina kamrater, gick ut från D:puteradekammaren, kom en jurnalist Raspail emot honom, och gjorde helt saktmod gt föreställningar mot hans förfarande i afseende på honom och hans kamrater. Tvenne af de Deputerade som åtföljde Jaubert, störtade sig med käppar på Raspail, flere andra journalister och deputerade villkommo, och ett handgemäng uppstod mellan omkring 50 Deputerade och 13 journalister. Municipalgardister arresterade några af de senare, men släppte dem åter, med undantag af en, som fördes i fängelse. Jurnalisterne hafva sedermera inkommit till Deputeradekammaren med en af 4o å 50 bland dem undertecknad skrift, hvari de högtidligen protestera mot beskyllningen att hafva fört oväsen på tribunen. Den bekante general Bugeaud begagnade tillfället att fulminera mot pressen på ett sätt, som fullkomligt kan jemföras med det ryktbara talet, för icke längesedan här på Riddarhuset, af en bland våra generaler. Det nyss beskrifna uppträdet utanför Deputeradekammarens palats har framfödt en ny process, så att det såkallade processodjuret redan har afkomma i 3:dje led. Redaktören af tidningen Reformateur har nemligen blifvit kallad att stå till ansvar in— för Deputeradekammaren, för det sätt, hvarpå han, beskrifvit scenerne mellan Jaubert och jurnalisterne. i ! För tilldragelserne i sjelfva hufvudprocessen inför Pärskars maren skola vi i morgon redogöra. Antalet af nationalgardister, som protestera mot vaktgöring i anledning af processen, tilltager med hvarje dag. a Marskalk Soult har formligen brutit med hofvet, och hotat att handgripligen tukta intendenter öfver civillistan grefve Montalivet, för hans bref i afseende på återgången åf handeln om marskalkens målningar. Den förres son, markisen af Dalmatien, har tagit afsked från sin minister-post i Haag. Underrättelserne från Madrid gifva anledning tro, alt en främmande intervention, till återställande af lugnet i Norra Spanien, numera. verkligen på fullt alfvar är i fråga. En ministeriell tidnivge. Abeja. vitrar oförtäckt. att konselien