a nn KR 07 a a gånger 3 är 6 o0. s. v. ända till 10 gånger 10. I Jemte sången gesticulerade vanligtvis monitören med begge armarne, hvilket repeterades af alla barnen, hvarigenom hela taflan fick mera lifoch rörelse. Detta var en slags gymnastik lika nödvändig som nyttig för det rörliga barnsivnet, och det enda sätt att kunna hålla så späda barns uppmärksamhet fästad. Såsom fortsättning af inhemtindet af multiplikationstabellen, förevisade Läraren ett räkneinstrument bestående af en ram med 10 ståltrådar, och på hvarje ståltråd voro 10 olikfärgade kulor, som kunde skjutas fram och tillbaka på trådarna. Genom detta instrument kunde ett oändligt antal aritmetiska exempel framställas mekaniskt för barnen, hvilkas begrepp och fattringsförmåga, derigenom på det högsta underlättades. Genom flitig Öfniog på detta räkneinstrument förvärfvade barnen en förvånande lättbet att kalkulera. Förf. försäkrar att barn, icke fylda 7 år, som här undervisas, ofta voro mera för sig komna än andra vid 14 år. Hvad ban vidare säger om denna intressanta anstait, förtjenar att läsas i ett sammanhang, hvarföre vi hänvisa till boken, Vi kunna dock icke förbigå den notis här meddelas, att i Arr Normans Engströms boklåda häri Stockholm är en lista inlemnad, på hviken de personer anmodas teckna sina namn, som skulle vilja göra ett försök att i det inre af sjelfva staden tillvägabringa en infant school bygd på samma grunder som de Engelska. Så fort 20 personer tecknat sina namn å denina lista, skall en sammankomst blifva föranstaltad, hvaruoder saken vidare får utveekla sig i mon af sig företeende omständigheter. Vi vilja hoppas att detta tillfälle icke. skall: lemnas obegagnadt af de många, för det upvexande slägtets bästa, nitälskanjde medborgare, sow hufvudstaden innehåller i sitt iskote. Hr F. kunde naturligtvis icke underlåta, att besöka sällskapet för spridande af nyttiga kunskaper bland menigheten, då han sjelf bidragit till stiftande af ettsådant. Som resultat af deita besök anför han: man kau döma till skalan för detta sällskaps verksamhet deraf, att uti Hr Cloves tryckeri, beläget i Duke-Street i Southwark, voro icke mindre än sexton snällpressar i gång: att Hr Cloves sysselsatte omkring trehundrade personer. Af the penny. magazine, som kommer ut hvarje Lördag, utgör uppiagan 140,000 exemplar. Priset är på detta arbete så lågt, att ingen behållniog uppkommer förr än 70,000 exemplar äro åtgångne. Att soällpressarne diefvos af ångmachin behöfver knappt nämnas. Hr GCoves förvarade uti ett hvalf stereotyper till 1,100 veik, hvaribland var Bibelsällskapets på flere språk upplagde Biblar, Carl den XII:s historia af Voltaire, c. Värdet af de i detta bvalf fötvarade stereo!typer belöpte sig till icke mindre än 450,000 L., eller till omkring 53 million riksdaler banko d. v. s. något mer än uppskattningsvärdet på hela Jakobs, Johannes och Adoif Fredriks församlingar tillsammantagne. Det torde medgifvas, ait ett folk, hvars fria institutioner, och hela samhällsskick, stödja sig på grunden af massans upplysning, och hos hvilket de personer; som stå i spetsen för dess statsborgerliga verksamhet, äro så allvarligt betänkta på, att utvidga och befästa denna grund, ett sådant folk är omöjligt att återbrioga under oket, det vare sig af aodeligt eller verldsligt föriryck, och att, så länge det står I spetsen för Europas civilisation, boppas de förgäfves som räkna på en reaktion irom vår verldsdel. Bland de stora felen i Englands administration voro dess fattiglagar. Mens äfven dessa hetva träffats af det allmänna reform-begäret, och detta begär har varit bog lycwigt att träffa statsmän, som icke blott åtnöjde sig med, satt sätta en lapp på den gamla byggnaden, hvilken vanstälide henne utan att afhjelpa dess brister, men som verkeligen; företagit en total ombyggrad af det bristfälligaFörf. meddelar i anledviovg häraf en liten öfversigt af fattigvården inom Sverge och serskilt inom Jacobs och Johannis församlingar. Dessa beboddes 1830 at 10,312 personer, och uppskattades till ett värde af 3,618,68g9 Rdr B:co, Kostnaderne för deras fattigvård steg till 7,200 Rdr. Om det egentliga tillståndet med uselbelen inom Stor Brittanien, säger förf. att ban under sin yistelse i landet väl såg både fattige, liderlige och brotslingar, men någon egentligen usel och eländig person såg jag icke. Jag talade Visserligen med flere Irländare, som beklagade: sin nöd, men äfven hos dem förmärktes icke :denna fatti dom, gränsan