Aftonbladet – 30 maj 1835, sida 3

feg ee RE MN Ad dand TALS CULURATIT i kanshet här i Sverige, skule utan tvifeel önska, att på dylikt sätt kunna bereda sig någon utsigt till försärkniog af juspergarna. ANNONSER: TILL SALU FINNES: v Af trycket har utkommit ch säljes hos WwWw. Lundequist Komp. (Myntgatan), samt flere Bokbandlare: Resa genom Norrland och Lappland till Sulitelma och Gellivare af J. ENGSTRÖM. 2 delar (kommnlett) 2 Rdr bko, samt Förbundsbröderna. Romantisk berättelse om Wermland, 4 delar, 3 Rdr bko, af samma författare: . : Om Romanen Förbundsbröderna, har en Rec: i Svenska Litteraturfören. Tidning, sagt: Man finner bär, hvad titeln antyder, en skildring af Wermlands natur, lokaliteter, seder och säll:kapslif. Här målas en äfventy:lig vinterresa på bit öfver den balftillfrusna Wenerv, Jul lifvet bos en gästfri, hederlig Brukspatronsfamilj. Wermlands roarkfadskarnayval i Karlstad, Kristinebzmns fasting, je nbruk, smedjor, grufvor, masugnar, Finska pörten, vargskall o. s. v. — Alla dessa beskrifoingar tyckes vara belt och bållet gjorsa efter mnaturen; dragen äro raska, färgen frisk, scenerna omvexlande. Vi vilja ej processa med Förf. öfver ex och annan öfverdrift; dock kunna vi ej förbigå den märkliga inadvertecsen, att ban låter slädar framköriras (IV. sid. 101) för att ett sällskap, redan ett stycke inuti Maj månad, må re:a, förbi de grösskande fälten, öfver hvilka Maj redan i tusende vexlancde draperier bredt silt gröna (lor, (sid. 104) Alia dessa serskilda beskrifcingar, hvilka utgöra bokens fundamenst och kärna, sammanbindas af en romantisk träd som åt de rörliga taflorna ger enhet ocn ett inre jif. Sjeifva denna plananläggning är högst enkel, men deck sådan, att den, utan att just bäftigt :pänrna npyfiienheten, jemt underhåller läsarens deltagaude. Lika okonstlade ära de karakterer, som här teckpas, Genom hela devna bok går en ton af naturlighet, godbjertenhet oc fosterlandskärlek, som gör dess läsning bögst angenäm ch treflig. Jär råder en viss Svensk dugtighet, som giladt och rasit njuter af lifvet, utan alt likväl särdeles djupt intränga till tingens innersta kärna. Åtskilliga situationer och partier äro båd säl uppfunna och muntert och lilligt berattade. Dit bör vargskallet, den förut omnämda sarsmankomsten i Norge, — med den Norska förskräcke!sen öfver ordet smalgamstion; — brytvingen af de särskilda politiska tärnkesöttens ytterlighet, cch mycket avnat. I Carl och Ax:i har Fö:f. rält Ssåådligt mälat en ärke-liberalist och en ärke-rojalist. Vikunna ej neka läsaren nöjet! af följande lilis äfventyr: Carl och Axel åkte ihop på en skrinda, och di puterade derunder så ifrigt i politiken, att de flera gångor körde omkull i drifvorna. Du kör, som en äkta liberalist, din sju tuosan, tycr Axel omsider, då åda ivä, för tredje gången stupade kullerbytta i en rishög, — Jag ser just på ditt manjemang af tömmen, hvilka herrlig kong dw skulle bli, — Nej tack min gosse; tack vackert! sade Axel, under det han sparkade sig lös ur tall iset oc åom åter till skrindavr, som låg med medarne i vädret. — Han reste upp fordonet, satte sig sjelf dexiceh tog pu sjelf tömmen — M.n de hade ej kört en fjerdingsväg under nya disputer, förr än Axel skrek: Veto hit och veto dit, du g0sse, ty, ser du mig, det blir på ren Svenska vet hut! — Och det stulle jag säga till bäde Norska och Sven-ka baggar, om jag vore kung och de ville stångas. — Medan den förifrade rojalist.n :å talade, böll han igen tfömmen så hårdt, att hösten ej e dat stannade uten ock strök tillbaka amt ct grade sig och bröt sönder båda fia meltäsgerns, hvarefter trafvarn bicf lös och gjorde höger om, för att vända åter till Stupforssev, Nå, så dj — n avamma nu alla liberalister; skrek Axel, och sprang upp och fattade i piskan och började simälla på den rosåa hästen, :å alt han dansade i karrier utåt vägen. Axel lunkade väl med en st:nd, och böll i timmer; men som häten slltjemt ökade farten och Axels vighet ej srarade mött båvs tyrka, så tumlade hav slutligen omdull. KLikväl höj han ihärdigt i tömmen men : fick d:rgenom åka i säplåg efter den ystra trafvarp. — Slutligen brast Gock tygeln, och hästen åter till Stupförssen, — Axel ble! då ursivuig, men måste omsider stilla sig, och körjade sedan att retirera i god ordning. — När ban kom fram till Carl, food äfven Rudolf der, och sade spefulli: Medium teacucre beati, P, I Deleens Komp. bokhavdul, å 4 sk, bko: Velinpapper till bref, med fyra nya Utsigter af Stockholm. Nång öfver Michaöl Ney Har nyss iträn tycket utboumit och säljs ide flesta Zoklader, å 12 sk. bko. h. i 2 mn I Oo Fal NN 4