Aftonbladet – 30 maj 1835, sida 2

1KOmda pi OVISrR Yr CiiRliand, Ita Uutiade dl Ch InNnSsandare, hvilken under en kortare visielse derstädes haft tilifälle anmärka flere fördelaktiga förändringar på några få år: : Wermländnicgarne synas verkligen undvika hvarje tillfälle att draga allmänna uppmärksamheten på sin ort, ehuru visserligen de icke hafva skäl dölja hvad der passerar. Att man alidrig i våra tidningar ser derifrån, när någon super ibjäl sig, faller i brunnar, d:unknar på isar, och mera dylikt, kan visserligea sara bra; men huru det står tll med ortens spanmil:och jerupriser, och hvad som vidtagits i afseende på landets förkofran, kunde man dock låta allmänheten känna. En tyst öfverenskommelse, eller någon afsigt att få, oberoende af främmande åsigter, göra i size angelägenheter, som man fianer tjenligast vara, torde ligga härvid till grund, och i synnerhet då man ser, ati Wermländningarne för öfrigt bemöda sig att i financielt hänseende göra sig så oberoende som möjligt af andra orter. Om Wermländniugarne sjelfve tiga, må de dock icke förtycka, om till deras ära, en resande, som pyligen passerat gerom landet, och äfven vistats några dagar under sistpasserade Fastivgsmarknad, allmängör : den stora förändring han tycite sig finna hafva föregått inom denpa ganska intressanta provins, isynnerhet märkbar för den som påminner sig fordna tiders lefnadssätt, då den f ämling som icke kunde spela, och dugtigt dricsa om med hela laget, knappast vågade sig inom gränsen. Spelhusen voro vu ur Fastingea försvunna, dryckeslagen få, och skiljda från öfverdrift, msn öfverlägguingarne uti affärer, och med afseende på institulioner, voro deremot många; allt vitnade om förfining i lefnadssätt, redbarhet i tönkesät, och en väl prononcerad associationsanda, Dåliga konjunkturer uti ortens näringar, betydliga fallissementer, penningeoch kreditbrist, trodde man verkat denna nyttiga förändring; dessa olägenheter må väl äfvea kunna haft sin del häruti; allmänna tankan var dock icke, på stället, att de verkat uteslutande. Goda exempel, ailvar i lynset, och redbarhet i tänkesätten, färdfri uppfattning af hvad som bör göras och låtas, och i allmänhet förtroende till dem, som visat sig äga det ljusaste omdömet och mesta energien i sina företag, sami den allsmiktiga tiden, hvilken man fördovesfritt sökt följa, troddes hafva åstadkommit det mesa. Man trodde till cch med att en, af välvillige män, under de bistras:e tiderna, uppgjord plan, verkligen legat till grund iör ganska konseqveuta åtgärder, samt aut jus? idgen att dölja hvad som i försöksrög göres med allmänt begifvande, äfven ligger uti denna plan, emedan många projektet verkligen falla, genom de förtidiga anspråken, hvarmed de tillkännagifvas. Intressant är det att böra, huruledes man i många och långa tal, med exemplarisk ordnivg rådplögar i hvarje, mera omfattande angelägenhet, utan att imposition rågonsin äger rum, hvilket afven icke skulle lyckas bland Wermlangboerne. Allt går här ledigt och bra, och de som uträtta något nyttigt, synas alldeles tillfredsställde med den aktning och det förtroende de njuta isom orten och sig sielfve. Förhållandet är verkeligen sublimt, och ingen opposition visar sig emot personer, blott mot sak, och ganska rena resultat komma härutaf. Besynnerligt nog var, att under ett sådant sammarslopp af mennistor som Fastings marknad företer, ingen politiseriog förmärktes, ehvru man snarare t:odde på frånän tillvaron af ohservatörer i den deler; ganska sto:a politici, som der infunnit sig, voro särdeles: tystlåtne, likasom allmänna opinionen på stället varit: — affärer — ingen politik. Äfven på Börs-klubben, och dess Restauratior, der affairer efter dess plan uppgöras, och der man bar tillfälle läsa nästan alla Sverges tidningar, hördes icke sidant. Den siste Fastingen visade nog:amt had evigbet och beslutsamhet kunna förmi; god penvingetillgång; ledsamme fö. bållanden emellan köpare och säljare af järn ech irädvaror brutne, till Ömsesidig belåtenhet; ersättande priser. i allmänket bestämda, ej uppskjutne, samt hvar och ens intressen på billiga vilkor öfver: vägde; nya institutioner bildade, äldre fördomsfritt granskade och förbättrade, alt under lugn och sans; se der hvad man ganska rydsligen erfor, under det: alla betraktade detta såsom det skulle: så vara, och icke såsom vågot ovöntadt. Iagen gjorde preientioa på alt enskilt hafva åstadkommit dessa resul:ater, bhvarföre ock alla SYynies bea låtne med hvarandra. Allas bemödanden tll ett mål låg för öppen dager, och man ser bär nh ganska ren utveckling af assosiationsandan. . Ilroenr csAmM Hinder sv a sar IRK Tr