teligen ytirat, bekräftat nödvändigheten att al drig medgifva någon afvikelse frin grundagarnes och dea a!lmärna lagens stadganden. Endast då vi noggrannt iaktitaga de deruti föreskrifoa former, och utan åtskillnad underkasta oss hvad dessa föreskrifva, kunna vi lyckas att upprätthålla allmänt lugn och medbo:gerlig frihet. Genom de. beslut, som blifvit fattade af Edert Stånd, hafven J medserkat till dessa grundsatsers verkliggörande. Kristendomens läror, som det särskilt åligger Presterskapet ait fortplanta, och som det Ssenska Folket så germa förn mmer, skola steg för steg leda sinnena till ex mera sansid verksamhet. Uppfyllen detta ädla, af religionea föreskrifna åliggande, som den Aillsmäktige anförtrott åt församlingens lärare, till menniskosligtets upplysning. Försvarare af de heliga s-oningar, J p ediken, kunnea J vara förvissade om det nit, hvarmed Jag skall understödja Edra bemödanden, Försynen, sam förr värdigats bevara detta rike under yttre motgingar och inre oroligheter, skall icke heller nu, som J:g hoppas, upphöra att välsigna och vårda dess lagar, dess sjetibestånd och dess rättigheter. Den joidiska makten, hvars pligt är att vaka öfver Samhällsinrättningen och sjelf i främs!a rummet underkasta sig dess fordringar, sza!l tillbakavisa alla obehöriga irgrepp, och under alla omstärdigheter förstå att skilja emellan misstag och öfver!agd beräkning. Till Borgare Ståndet: Gode Män af det Lofliga Borgare-Ståodet! Jag skattar, såsem sig bör, de tävkesätt J genom Eder Talman, för mig hafven uttryckt. Endast efter deras ord och deras handlingar kan Jag bedömma menniskors upprigtighet. Den allsesnde ensam förmår att läsa i deras hjertan. J Mitt så väl som i Edra, skall dess blick intränga, och i ett annat lif skall Jag fiona lönen för det goda Jag sökt bereda åt Edert Stånd. J återvänden nu till Edra hemvist. Medverken der till bibebållande af den endrägt och det lugn, som råda i alla delar af Riket, aldrig förgätande, att Handel och Näringar aftyna öfverallt, hvarest ordtung och laglydnad upphört. Jag förblifver Eder med Kongl. nåd och ynnest välbevågen. Till Bondestindet: Hedervärde och redlige Dannemär;? Edra förfäder u!märkte sig g-nom enkla seder, genom tarflighet, idoghet, trofast redlighet och alla patrrarkaliska dygder. — Då fosterjorden behöfde försvar, samlades de villigt kring Konungen, S!atens Öfverhufvud, omgåfro Hans person, och gingo med honom farorna till möte. Påminner Eder städse dessa ärorka blad uti Sserges hefderMå dat itsas af eder med belig vörd-ad. De skola elda Edert nod, upplysa edert förstånd, och befästa Eder i den goda sinnesstimning, h-armed naturen vanligen begåfvar den fredliga, aktningsvärda jordbrukaren. Förgäen aldrig att cm Sverges Isgar gifvit eder rättigheter, hafva de jemväl ålagd Eder pligter. I dessa pligters trogna uppfyllande ligzer borgen för b behållonde af Edra rättigheter. Säger Edra hemmavarande mrdbröder, att Konungen skall vaka för deras väl; att han alltid skall bafva till sitt främsta ögonmärke att Db behålla fred utom våra gränsor och lugna inom oss sjelf. a, hvarföruten intet skydd och ingen uppkomst äro att vänta för den arbetande,