Aftonbladet – 27 maj 1835, sida 1

hen VISS MASSA wva VI WWw5RrELSUute UV G. E. FLYGAR SON, Skeppsklarerare ooo XXXXXXXXSSEOSOOOOORSESSROAOOSOOOSOOSSSSKOIIQQG)— EEE REN RIKSDAGSUNDERRÄTTKELSER. U:ti Bonde-Ståndets Plenum d. 23 dennes fö; ekommo diskussioner. öfver de tvänne riksdagsf; ågor, som sednast sysselsatt allmänna: uppmärksamheten, och holmd. 23 Maj 835. hvarunder på sät vi förut nämnt åtskilligt före: föll, som ger oss anledving att ur sjelfva protokoli let något utförligare meddela en beräitelse derom. Det första ämnet var Expeditions-Utskottets memorial N:o 29, i anledning af giord framställning om en grundlegsförändriogs intagande i Riksdagsbeslutet, neml. huruvida Rikets Sänder skulle anies hafva beslutit Jndragningsmaktens upphörande. Lässren, torde påminna sig, att seden: KonstitutionsUtskottet ivkommit till Ständerne med förslag om både Jadragvingsmaktens upböranade och en förändrad organisation a: Juryinrättvingen, så bade alla 4 Riks-Stånden bifallit Jndragningsmaktens försvins nande, mex, i afseende på Jurya återremitterat memorialet till Utskottet, hvilket derefter, uti ett nytt Utlåtande velat bestrida Stävderne rättigheten att kunna fatta ett dylikt b:sut, hvarigenom en delaf Utskottets förslag antagits, men en annan ogillats. Då nu detta nya Utlåtande: föredrogs i Stånden, : fö klarade Adeln, samt Borgareoch Bonde-Stånden att de vidbl-fvo deras beslut, angående Jndragningsmakteus upphörande, hvarom förslaget skulle hvila till-grundlagserlig br: handling vid nästa Riksd:g, och : utgången hade troligen i Preste-Ståndet blifvit enahanda, så framt icke Hans Högvärdighet Hr ErkeBiskoppen vägrat proposition å Utskottets Utlitande, och genom detta sitt sedermera äfven af Konstitutioes-Utiskottet, i laga ordning och vederbörlis gen gillade Zeto, afklippt alla förhoppningar att vid denna Riksdag kunna få ett dylikt förstag grundlagsenligt. beredt. till behandling. — Då nu : Ex sedtv:ons-Uiskottet, ; vid uppsittandetaf den G: i Ritsdagsbeslutet, som skall: innefatta de till nästa Rissdag hvilande grundlagsförändringar, anseit sig : icke kunna deribland upptaga förslaget om Jadragningsmaksens upphörande, hvarå endast funnits 3 Stånds beslut, hade detta föranledt till återremiss af f., och Expreditions-Utskottet hade, i anledning deraf afgifvit sitt ifrågavarande Memorial, deruti Utskottet förklarat, att då Preste-Staåndet icke varit i tillfälle att afgifva slutligt yitrande i frågan, hade. Utskottet ansett sig icke böra upptaga ifrå; gavaravde förändring i Riksdagsbeslutet. I anledring häraf, och sedan jemväl blifvit före-: dragen ena af Ridderskapet och Adeln gjord inbjud: ning att förera sig i, dess. beslut, yttrade : Anders: : Danielsson, att då Bonde-Ståndet vid sista Riksda-gen utsetts till det offer, som skulle hindra Jndrvag ningsmaktens afskaffande, och vederbörande vid den-: na Riksdag vunnit deras ändamål. genom ErkeBiskoppens vägran af propositien och äfven Borgare-! :Ståndets nu senast vidtagne beslut, så:anhöli ham endast att Bonde-Ståndet !för denna gång måtte törskonas från Svenska. folkets anmärkningar och för sådant ändzmål biträda Adelås beslut. JOHAN ANDERSSON från Upsala Län ansåg r Eske-Biskoppens vägran af proposiuion, oaktadt den af Konstitutions Utstottet blifvit gillad, icke kun: na verka upphäfvandet eller: kraftlöshet af det. beslut som alla 4 Riks-Stånden, efter talarens mening fattar, hvarföre detta ock borde i Riksdagsbeslutet inflyta. Han: tillstyrkte bifalt till Adelns inbjudDing. i NILS MÅNSSON bade erfarit ledsnad, då han fått höra att BorgaretStåndet afslagit Adelos inbjudning, men trodde dock att detta afslag icke borde hindra Ståndet, att vidtaga ett beslut, som visade att det åsyftade en åtgärd, för hvars verkställighet man så läoge arbetat; och att man således; borde antaga inbjudningen, på det att deriger om. måtte u:tryckas : den anda: ochymening, som: borde vara rådande? ji hvarje Svensko mans bröst. : Flere talade gi samma syftning, och Anders Da-t nielsson hemstälide otå det ej .vöie tjenligtratt Prez ste och Borgarer Stånuen: erhöl:o yt:erligare inbjud-. ning i ämnet, hvarefter Ståndet fattade: det beslut, :: att antagasAdelns inbjudving; med vördsån anhållan, till Bidd. och Adelhyvatt åryo göråframställ: ning till Rreste:siooh: Borgare Stånden: om inbjudjär) MISS antagande; is i i sb JOSPr nder,.depna diskussion hade (Ståndet fått emott nä taga en från Preste-Ståndet afsävd, ock af Biskop: RR alhasna. — fe Tano Go 4? ooo 7 ALA ov ooh .