LITTERATUR Anteckningar i anledning af en resa till England i slutet af sommaren 1834. I detta blad omralades förliden sommar, att Hr Överste af Forssel! ärnade företaga en resa till Engjand, i ändamål att derstädes göra sig närmare bekact med de många filantropiska företag, för bvilka det Eogs-lska folket u:märker sig. Närvarande skrift innehåller resultatern2 af denna resa, och det är oss ett särdeles nöje, att på den få fästa lfsarens uppmärksamhet. När en man med så utmärkta kunskaper och en så ädel vilja som Hr F. företar en Pelegrimsfärd till industriens och de för menskligheten gagnande företagens hembygd, bör man vänla, ati han derifrån skal! hemföra resultater af vigt för sitt eget land. Sådant har äfven varit fallet. Hr F. haricke inskränkt sig endast till samlandet af statistiska notiser och beskrifningar å de märkvärdigheter af alla slag, ban haft tillfälle att här se, utan bar äfven ställt det som han sett, i jemförelse med för hållanderne inom Sverige, och häraf fått anledning ti!l reflexioner, hvilka göra arbetet dubbelt intresant, och som vi hoppas, skola föranleda ännu många andra hos hans läsare. Ty likasom vi föga känna någonting mindre underhållande, än att utien resebeskrifning se en katalog på alla möjliga konstsaml:ngar som finnas i den ena staden eller den andra, eller ett tomt upräknande af en märgd andra uppgifter, ehuru båtande sådant än kan vara att mirnas, så fins säkert ingen mera angenäm och välgörsnde förströelse, än att med boken i handen följa en resande, som färdats för att lära känna merniskorna och de bemödar den de ådagalagt till hvarsndras upplysning och bistånd. Hr F. hade det besynneriiga missödet, att lemna Götheborg just i det ögonb ick koleran stod färdig att utbryta der, och i England öfverfallas af samma pligoris, som han skulle trott 91g hafva undvikit, då han i lagom tid reste från fäderreslandet. Det korta företalet innehåller, u!om resans anledning, en berättelse om hans sjukdom i Manchester hvilken ivger intresse, icke blott för det deltagande man ovillkorligen måste känna för författaren, utan äfven för det drag af den aktningsvärda engelska folkkarakteren, som äfven här upperbarar sig. Efter detta företal följer sjelfva rESån, Genast i början deraf förekomma reflexioner som V:Sa, att Förf. öfverallt. haft det allmännas nytta till sitt Ögramärke. Det angår en reform — ett Styggt ord tänka månge — dock för denna gången blott af de Svenska väzarga. Vi kunna så mycket hellre här