Aftonbladet – 23 maj 1835, sida 1

Fortsättning fr. N:o 37 af debatten på Riddarhuset, angående vexelstadgan. Grefve FERSEN, H. Då talaren varit ibland dem som yrket bifall till betänkandet, ville ban upptaga några yttranden från den motsatta sidan, oaktadt det nästan vcre svårt att fortsätta försvaret för betänkandet, sedan en ledamot, som borde anses ega saktännedom i ämnet, sagt att betänkandet vore ett foster af ett vilsefördt begrepp; men förmodligen vore detta omdöme lika förhastadt, som samma ledemots uppmarving till främmande nationer att icke handla med Sverge, på det de måtte undvika godtycket af en Stats-Sekreterare. Det torde tillåtas talsren att erinra derom, hurusom i R. St. Utskott ärendena ofta nog behzndlades, en-. ligt hvad Hr Grefve: FRÖLICH kallat hugstott, och för sin del litade talaren mera på den andra Stat:magtens reglemenrteringar än på Ständernas, — Grefve HORN hade gjort åtskilliga anmärkningar emot talarens uppfattning af saken, men det syn: es honom, som kade det undfallit Grefven att Hr S:uarts motion, innefattade begäran att det önskade gemensama vexellagsförslaget, måte för R. St. framlöggas, enligt 87 Y. Reg. Formen. Talaren kursde icke annat än finna oformligt att R. St. på förhand utpekade den väg och ordning Kongl. Maj:t, uti en ännu cafgjord fråga, borde följa. All sådan opinionsyttripg måste befinnas olämplig. Först sedan utrikes vexellagen möjligen blifvit utfärdad, så, och i händelse man då icke är nöjd med den iakttagna formen, är tiden inne att deremot göra anmärkningar. Det förevarande b-tänkandet vore dessutom redan bifallit af två Stånd, och åtterremitteradt endast af ett. Om alltså R. o. A. äfven beslutade återremiss, vore dermed icke något vunnit; ty frågan förföll i alla fall. Den påyrkade opinionsyttringen syntes talaren vilja åsyfta ett stöd i framtiden för deras tanka, som ansågo ärendet vara af civil lags egenskap; men med bifall till Utskottets betänkande hade man icke gifvit stöd åt hvarken din ena eller den andra opinioner; ty betänkandet vore endast baseradt derpå att Utskottet icke ansett sig behörigt ait utlåta sig i den uppkomna striden emellan de olika opinionerna i denna del; och stridsfrågan befunne sig alltså, oaktadt bifall till betänkandet, in statu quo, Det förundrade alltså talaren att en ledamot, som endast önskat att opinionerne på båda sidor måtte i protokollet nedläggas, för att gälla hvad de kunna,icke ville låta vid betänkandet bero, hvarigenom saken Just blefve i det oafgjorda skick, hvilket den värde ledamoten synts åsyfta eller åtminstone tycks vilja åtnöja sig med. Friberre ÅKERHJELM. Grefve Ho:n hade yitrat, som skulle ledamöter af Korungens Konselj bafva förklarat sig anse den omtvistade frågan vara af civillags beskaffenhet. För sin del finge talaren tillkännagifva, att han alldrig hyst eller ytrat en sådan åsigt. Man hade sagt att påståendet att en usurpation från Regeringens sida har egt rum, blifvit upptaget och bestraffadt. Talaren visste sig icke hafva bestraffat något yttrande. Han hade blott sökt visa att tillmälet saknade grund. Man hade åberopat att 1748 års vexelstadga oförändrad egt bestånd ända till 1798, oaktadt under tiden förelupne politiska bvälfningar. Det må :å vara, men efter sistnämnda år hade åt skillige författningar i denna väg blifvit utfärdade, och man hade icke kunnat uppgifva någre deraf ästadkomne oredor. Ganska riktigt hade en aunnan talare erivrat, att första motionen i ämnet väckts af en bland hufvudstadens och landete ctärcta handa