terstedt uppläste der K. Maj!:ssvar på några ytterligare lagfrågor. Kongl: Maj:t har bifallit den af R. St. beslutne förklaring af 4 kap. 6. S Utsökningsbalken, att handskrifven invisning, för att såsom gällande anses, bör, likasom skuldebref, antingen-egenhändigt skrifvas och undertecknas af. utgifvaren, el-ler af endera, då flere skrifva den under, eller ock bestyrkas af tvenne tillstädesvarande vittnen af hvilka. den ene skrifvit invisningen, samt att invisning skall medföra samma hetalningsskyldighet som skuldebref, allt efter dess egenskap af löpande eller icke löpande. Deremot har Kongl. Maj:t afslagit Ständernas, beslut om fri assigneringsrätt, hvarigenom iavisningar af löpande beskaffenhet å mindre summor än 100 Rdr Bko skulle få utfärdas. Kongl. Maj:t har bifallit den förändring i 1 mom; 16 6. af Kongl. Förordningen den 13 Junii 1818 om inteckning i fast egendom, att inteckning som blir: fastställd skall gälla med förmånsrätt för börgenär enl. 17 Kap. Handelsbalken från det Ting å landet, samt den dag i staden han sökt inteckningen vid laga domstol; äfvensom följande tillägg i 18 S. af samma Författning; Äro fastigheterna i serskilda egares händer, må ej heller borgenär, som har den gemensarama inteckningen,elåta densamma i någondera fastigheten serskildt dödas eller förfalla utan samtycke af de öfriga fastighetsegarne; sker det, njute ej borgenären rätt till någom betalniog utur sistberörde fastighet, med mindre egaren deraf sjelf gjort skulden eller densamma å sig tagit. Följande Rikets Ständers beslut hafva blifvit afslagne: Att till erhållande af äktenskapsskillnad, endast skulle erfordras, att de oenige makarne varnades af presterskapet i Församlingen tvenne gånger, samt sedermera inför vederbörande Domkapitel, hvarefter Domstol egde att döma till skillnad till säng och säte, då deremot, efter nu gällande stadganden, innan skillnad till säng och säte kan äga rum, oeniga makar skola två gånger hafva varit tilltalade vid domstolen och fällde till böter. (Skälet till anslaget anföres Yara, att undersökning vid domstol, i hvad mån endera eller begge makarne vållat den uppkowne oenigheten, vore så mycket nödvändigare, som det förhållande, hvilket derigenom utredes, icke allenast komme att ligga till grumd för Konungens beslut om äktenskapsskillnad, utan ock inverka på domarens pröfning, hvilken af makarna borde emottaga boet till förvaltning, samt hafva barnen under sin vård.) Att all efter lag tillåten upplåtelse af nyttjande rätt till fastighet å landet, undantags-kontrakter m. m., lifstidsstädja härunder inbegripen, må hos Härads-Rätten intecknas och inteckningen behörigen förnyas, för att kunna mot annansg egandeeller intecknings-rätt hafva bestånd m. m. (Kongl Maj:t har väl ansett förslaget innefatta ämnen, hvaruti den mindre bemedlade delen af allmogen har de mest talrika och för densamma vigtiga interessen, men dock trott, att den säkerhet, som genom förslagets antagaride skulle be redas köpare och låntagare, möjligtvis kunde väcka osäkerhet i afseende på andra medborgares i lika mån grundade rättigheter. Dessa betänkligheter har Kongl. Majt desto mer ansett förtjenå afseende, som den osäkerhet vid köpeoch låne-afhandlingar, man i detta fall velat förekomma, vore af vida mindre betydenhet än den, som genom de tysta förmånsrätternas fortfarande vid flera och mera omfattande tillfällen beredas. Emedlertid hade den förbättrade ordning Kongl Maj:t deruti sökt införa icke af Rikets Ständer blifvit antagen; och hade Kongl. Maj:t derföre icke för det närvarande funnit sig böra till förslaget lemna bifall.) Angående ett förtydligande af 19 S:n af Inteckningsförordningen, att borgenär sor fått inteckning i flera fastigheter ej må till minskning af annans rätt, som å samma tid eller efter honom fått inteckning i-andra fastigheter, njuta ur denna sednare betalning för mera än som i de andra fastigheterna brister . (Kengl. Maj:t har icke ansett någon förklaring nödig, enär Lagens tillämpning måste bero af pröfning efter förekommande omständigheter i hvarje särskilt fall, och reglementariska föreskrifter i-en Lag ledde endast till vidlyftighet, ofta utan att bereda större fullständighet). — EN ——————LLLLLL