Aftonbladet – 21 maj 1835, sida 1

RIKSDAGSUNDEBRÄTTELSER. Föredragnings listan hos Ridd. och Adeln för dess Plenum i förrgår eftermiddag, upptog endast ett mål af b;skaffenbet att framkalla diskussion, men denna underhölls ippå tredje timman; och slutade med votering, Omedelbarligen efter utgivandet af Kongl: Majts N:diga kontraproposition i anledning af R. St. uvderdåo:ga skrifvelse med förslag till Lag för utr.kes och inrikes vexelrörelse: hvilken nåd. proposition redan är våra läsare bekant: hade neml. Hr STUART C. G. väckt motion derom att R. St. hos Kongl. Maj. måtte anhålla, det täcttes högst densamme, intll nästa Riksdag låta utarbeta, för att enligt 387 S. BR, F, tili R. St. öfverlemna, förslag till gemensam stadga så väl för inrikes som utrites vexelrörelse, i afseende å hvilken senare Kongl. Maj!: nu icke behagat antaga R. St, förslag, u:ån förklarat sig. ämna att framdeles. draga nådig försorg om öfverseendet af förfat!ningarne angående utrikes vexelförhållanden. Efter någon strid, huruvida remissen af denra motion borde ega rum till Lageller EkonomiUtskottet, samt sedan ärendet blifvit öfverlemnadt till behandling af det förra, hade detta Ufskoit inkommit med utlåtavde, hvari, likväl med :reservationer af: Hrr EESSLE och HOLM (båda lagfarne män) förklaras: att då motionen åsyftar den begäram att Konogl. Majt skulie med frånträdande af sin; i anledning af R. St. törslag till vexellag redan ytrade åsigt, medgifva R. S, rättigheten, att, angående stadganderna för utrikes växlar, såsom om ett för båda statsmakterne gemensamt jasstiftningsärende, med Kongl. Maj:t besluta, Utskottet, som, icke är behörigt att yttra sig rörande gränsorna för stats: makternas verksamhet, finner motionen vara af sådan beskaffenhet, att densamma icke kan af LagUtskottet till vidare afseende upptagas. Hr CEDERSCEÖLD P,G., bö; jade hos Ridd. och Adeln diskussionen med begäran att betänkandet måtte återremitteras. Han väntade daraf icke någon ytterligare handläggning, eller åtminstone icke frågans slutliga afgörande: vid denva Riksdag, hvaraf nu så få dagar återstodo; men den yrkade åtgärden vore det enda sättet Ständerna egde att uttala den opinion, att de ansågo ärendet vara af sådan lagstiftningsnatur, att det tillhörde båda Statsmakternas behandling och afgörande. Talaren ånsåg det vigtigt att denna opinion blef uttryckt. Grefve FERSEN, H. Honom syntes återremissen föga gagna.; Vi hoppades alla och voro säkra om Riksdagens, snara slut. Om en återremiss beslötes så hucne ärendet icke briögas till slut. Åtgärden blefve då detsamma, som om man . afslagit betänkandet; ty frågan stannade i oafgjordt skick. Bifall till : betänkandet syntes icke heller ingå på området af sjelfva saken, utan vore blott ett godkännande af Utskottets åsigt, att det icke vore behörigt att upptaga frågan. Om Ridd. och Adeln härutinnan hyste en motsatt tanka, så .hunne striden i denna del i alla fall numera icke att utageras. Mar kunde alltså ganska vä! bifalla betänkandet och derå :yrkade talare proposition. — Grefve HORN C. F. kunde icke dela den sista talarens åsigt, i det denne neml. grundat sin begäran om bifall derpå att Riksdagens slut vore så nära. -U rigtigt sagt förstod ej talaren denna den ädle Grefvens argumentation... Vore. då hans mening att icke emotsätta sig återremiss, ifall vi batde längre tid af Riksdagen qvar? Motiverna för en sådan Hr Grefvens efterlåtenhet kunde då icke vara några andra