Aftonbladet – 19 maj 1835, sida 1

I MN tt Rn hurt AG af MN MV Vv ve Be ie flere icke tillhörde advokatståvdet, såsom: geneal Tarayre, fi. d. deputeraden Boyer d Argenson, Av pateraderne Aud-y daPuyravear och Cormenin sat Her Raspail, Treat, Carnot. Carrel, och abbt de Lammenais. På fiögan om deras hemvist sarade de fleste, stt det vore fängelset, hvari de försmäktat sedan 13 månsder, och kunde ej förmås till rågop ansan uppgif. Es af Lyonfingaree bogärde, alt de antlagades hustrur och barn, hvilka begifvit s:g från Ljon till Paris, för att vara närvarande vid processen, måtte få tillträda til! sessioveroe: men på denna besäran, hsari de fleste af h-ns kärsrater instämde, gjordes intet afseende, De båda anklarade från Marseille vägrade i början att svara på :dowstolsns frågor, men gjorda det dock stigen. under förbehåll att det skulle an:es som ogjördt, så vida domsola nekade dem at sjulfve få välja sina försvarare, i hvilket fall de öämnide låta dömma sig In coniumacitam. Då na oOrdnin? gen kom tilll Pariserfårgarne stt besvara de förutnänide frå orne, vägrade de helt och hållet att göra det förrån de försvarare, hvilka de valt, fått iöreträde isför. domstolen. Eno af fånsarne, Cavaizsac, os Hli oda i de öfrass namo. Preidecten och genera!proburators ville hindra honom derifrås, emedan har ännu icke blifvit upprepad; men hons stentorss simma teg ljudet af deras, och han fortfor ati tala. Generalsprokuratorn sökte öfvervia hovom eh de öfrige fångarne, stt deras egen öriel fordrade, att de togo immatrikulerade advobeter till försvarare, men Cavaigrac påstod att de slupådes rättighet, att vt:e hvem de ville till försvarare, var obestridlig och kunde icke säftos i råga. Domstolen sfträdde för att öfrerlägga och fitva beslut i dette ämne. Efter tvenne timmars rådplägning bif resultatet, att fånsarnes! begäran afsings. : Härmed slutades första dagens session. Andra dagen såg man blend ide ankl:gadezx vittnen Arr Arsgo. Odilon-Ba:rot och Jsambert. Sedan pä reros åter blifvituppropade vidnamn, och alla befunniis närvarade, som be istat förra ddgen :stssion, tillkännegaf presidsnen, a!t sjelfva anklopcFeakten nu sku:!e vppläsar Härvid afbröts hån sf den anklagade Maillefer med den sumörknoing, att han isna, okters upplasande ville framställd en rätsfråa, som? rörde alia de anklagade, Presidenten ålade honom: tystnad, och demto!ens khuissierer skte stilla honom; men han fortfor, utan att låta störa sig. Presidenten upprepade ånyo att crkligslseskten först skulle uppläsas. Nu öppstego alla fånfarne — med undanag af omkrivg 20 från Lyon — och protesterade mot detta förfsrande Et förfärligt :umut uppsted; de anklagades röster hördes öfver! de: andra, och domstolens betjening bemödale sig lörgöfves att få Maillefer ett tiga och sätta sig. å dev omsider lyckats preidenten få jud, fö klarade hen, ait har och en af de avttlarade skalle få yttravsig, så snart anklagelseakten! först blifvit uppläst. : Härvid inföll dea anklasade Lagrange, ts domstolen; beslut den föregåeode dagen, hvaroonom de: lörvögrades fångårne ot: sjelfve få välja sira försvarare , berättigade: de arklegåde att protestera mot alls ytterligare åtgärder af domstolen. Alia de söfrige fånsarne, med urdarntar af de 20 från. Lyon, förenade sig med -horom. Genera!prakurstoro Martin och hans medhivlpir: sökte brnge de anklagade. till tystralt; men öfvertstades Kesiändigt af Maillefer:0 Huissierer och wuniciralgerdister ropade oupphörligt: Tyst! domstolen kel faller tysinäd! men Iingentibg help. — Man vill tyrennisere os! utropade generaladvokaten ChEgaray. Det är J ensamme, som ären tyrahner utropade Lagvange, och vende sig mot pårer:e. Oväsendet tilltog allt mer och mer: i synnerket kördes Cavaignecs störsma öfver alla de andras. Besyn: erligt nog begirde han oupphörligt hud, under det ingentirg sbnit kunde hör:s än hans cgon röst. Emedlertid hade alla fårnsarne rest sig upp från sina i plalser; municipalgardisterne Iikaledes. enera!piokuratorn hotade att om turmvl et for: for, skulle han yrka att domstolen m te dömma de orolige till särslilta straff för detta deras. förhållande. Gensst begärde: samtelise anklagade, att desva straff måtte utsträckas till idew alla. Uns dsriuden. voroe trenne; municipelgardister förgäfves sysselsatta, att: förmå CaYaignac att sätta sig. . Generaprokuratorn yrkade nu aut Casaignac,y ör Sitt vanrördeliga förhållande mot rätten! 12 i. gi ee