Aftonbladet – 13 maj 1835, sida 1

LORD BROUGHAM OCH DEN ENGELSKA ARISTOKRATIEN. . El Vi hafva ett par gånger tillförene uttryckt dem tänkan, att ibland alla Europas Statsmän, är Englands Lord Brougham icke blott den, hos hvilken dess fädernesland står i större förbindelse än till någon annan äfdess medborgare, utan äfyen, nästan utan all fråga, i afseende på uppfattningen af tidehvarfvets Sehof, ock rätta sättet att tillfredsställa. det, den störste af Statsmär samtiden äger. Engl!aads-stora behof var reform i de missbruk som-ett belt sekel höpat på Englands institutioner, likasom många andra länders. Målet för denna reform är folkets allmännare deltagande i de offentliga angelägenheterna genom det representativa samhallsskicketsfulländning , och :reducerandet. af den militära, civila och ecklesiastiska embetsmannahierarki som så hårdt trycker de skattdragande, , Ingen har, i vår tanka, till detta mål valt en tera ändamålsenlig väg än Lord Brougham,; För att lära folket känna och uppskatta på en gång sina rättigheter och siva pligter, och, sätta dem i stånd satt utöfva.de förra, utan att göra massorna till jen kastboll för den förstkömmande, som visste att nog skickligt.begagna deras passioner, har ban uppfattat-ochisatt i verket den stora ideen att arbeta på upplysningens utbredande, såsom en bäfstång för moraliteten; De Engelska domstolarnas brottmålsförteckningar för de sista åren, jemförda med de föregående — hvaraf vi äfven meddelade ett utdrag för några dagar Sedan — hafva redan visat, hvilka rika: frukter skördats af de betnödanden, , Som, i detta afseende blifvit gjorda. Men Lord, Brougham haricke inskränkt sig härtill. Han har derjemie. under: sin embetsförva thing såsom Lordkansler. ge-. nom tillvägabrikgande af betydliga indrägningar och besparingar i statsutgifterna uti det depantement-han förestod, samt förenkling, af,fattigvård:lagen och flera andra förfåttniogar ådagalagt: sin alvarliga? omtanka för folkets bästa. Då icke sällan de; som här i Sverige fanatiskt vil, ja hindra allt?framgående af samhällsinstitutionernay sökt ett slags stöd för sitt s. k. konservativa stretande, !utiden beskyllniögen emot oppositionsbladenshärstädes, att de endast ledas af en härmningslust efter nyheter i andra länder, och att ett .be sinhingslöst begär efter förändringioch omslörtning vore anledniögen till alla deras bemödanden, ; tordesdet;icke vara ut vägen, att vi för vån, delerinray det: den här ofvan Eiterade tankan om, Lord Broughams djupa blick på en gång in,.i, samhället ock menniskobjertat, och förtjensten af hans ,ibemödanden att verka i enlighet dermed, yttrådes af.s0ss just sänder? det tidpunkt, då han. var. minst, populärshos!de häftigare rädikalerne Ai pEnglandy dermed-vi meck dem, söm fordra att reformbillen.genast skulle bära älla de frukter man deraf kan väpta i en framtid, utan allt afsende på de mer -eller mindre oförrätter, som en alltför stor hastighet i förändringen skulle tillfoga en del af den nu bes