Aftonbladet – 9 maj 1835, sida 3

En Pensiwonsansökan. Min vänliga begäran är om någcet uvderstöt under min ålderdom, för det jag bevistat följande fälttåg. Mitt första fälttåg var 1907 i Pommern, Och gexcomgått de besvärhgheter, som Franska och Svenska armeen fick vidkännan. Hvilket j g hoppas att Hans Maj:t torde bättre känna. År 1808 mitt andra, hvilket jag vill anmärka de märkvärdigaste händelser vid Örjeberg träffade en batalj, hvarvid mina händelser träffades på följande sätt: skotten ökades och Norska Soldaterna med våra blefvo nästan sammanbl!andade, hvarvid Keapiien befallte att slåss skedde till reterering och då vid retreten fick lag fem skott i mina kläder. Och hade jag nå:a blifvit fången. Ty jag var mellan tvenne mina dåvarande fiender voro ömsesidigt en till höger och till venster, den ena lemnade mig fii, men den ändra tängte taga mig med händerna, balkade han på en sten och nedslog sitt gevär i markeo. Och hade jag nära blifvit skjuten af våra Soldater, så framt ej Fältväbelnr Bäckström hade: ropat detär vår T:umslagare skjut icke. Hvad andra besvärligheter vid:öcer, vill jag icke nämna. Mitt tredje fälttåg var 1813, 1814. Hvars omständigheter Hans Kongl. Maj:t väl känner om att vid Rekomnuseringen mellan Fredrikstad och Kölbergsbro blef jag befordrad till Fändrik, men det blef för misa verksamheter mig hemligen ifrån mig tagit, hvarföre jag såg a!t mitt bemödande vid krigstjensten var fåfingt begärte jag afsked och fick. — — — M. G. f. d. Trumslagare. (Ur Sk. Mercurius.)