Aftonbladet – 7 maj 1835, sida 3

Uurtlia Säll JUO DECTCCUC MUN sl Ull PPP gatRISFESOT I de otil!gänsligaste trakterse af Arabien, Mescpotamien och Syriska öknen. Så snuart hona blifvit väl hemmastadd med språket, och tillägnat sig landets klädedrägt, breuk och seder, organiserade hon en karavan, lastade kameler med rika skänker. för Araberne, och genomreste alla delar af Syrien. Hon uppehöll sig i Jerusalem, Damaskus, Aleppo, Homs, Baibeck och Palmy:a. D-t var bland ruinerna af denna sistnämda stad, som 40 å 50,000 Araber, af dei trakten krivgvandrande stammar, församlade sig king hennes tält och, intagne af hernes skönbet och majestät, utropade henne tll Drouning af Palmyra, samt utfärdade firmarer, hvari de lofvade att, emot en vi.s afgift, hålla i helgd och respektera de pass, hon hädanefier kunde gifva Europder, som besåkte Balbeks och Palmyres ruiner. Denva öfverenskommelse hålles ännu i denna dag samyetsgrannt af Araberne, så snart den resande uppvisar något skriftligt f Lady Starhope. Från Palmyre begaf hon sig till Damaskus, der hon vistades några månader, under den Turiiske Paschas skydd till hvilken hon af Porten fått rekommendationshief. Efter att länge hafva kringvandrat i alla trakter af Orienten, har Lady Esther slutligen valt sin boning på ett af Libanons berg, icke l!årgt ifrån Side, (de gamles Sidon) der hon lefver i en rästan otillgänglig enslighet. Paschan af St. Jean dAcre, Abdailab, densamme som sedeimera besegrades af Ibrahim, ärade och vördade henne på det högsta, ställde till henves disposition lemningarnee af et gammalt klosier, och skäakte henne den der bredvid b-läana af D.user bebodda byn Dgioun. Här lät jon uppbygga flexe bus och omgifva dem mid en mur, likosnde förskansningar fråo medeltiden. 1 det inre af decna omkreis äro trädgårdar i Turkisk stil anlagda — blommor, fruktträn, vinrankor. kiosker med sku ptur och arabesker, rinnande vatten i marmorränner, springbrusnar och hälfda gårgar, der oranger, fikon och citroser smycka de duskla hvalfven. Här lefde Lady Stianhope ett par år i verkligt Österländsk lyx, omzifyen af en mängd Europeiska och Arabiska tolkar, en talrik skara q innor och svarta slafvar, och i godt förstård med Porten, Abdallah pascha, Emir Beshir, Libanons beherrskare, och alla Scheker i Syriens och Bagdada öknar. Men snart afio; hennes ännu betydiga förmögenhet, i följd af den förvirring, hvar! hennes affärer och egendomar i England råkat gerom hennes frånvaro. Hennes inkomster reducerades efterhand till 30 å 40,009 fr. årliger, hvilka dock ännu räcka till för underhållande af den betjcing och den ståt, hvarigenom Ladyn måste söka att bibebå!la sitt anseende bland folket der bon vistas. Emellertid hafra de personer hon förde med sig från Europa, efterhand dött eller övergifvit henpe; Arabernes vänskap, som måste undarhållas genom bestäodiga skänker eller nya in pomerande intryck, aftsger, och Lady Esther befinner sig ensam cceh nästan öfvergifver. Men just i denna belögenhet visar sig hennes bjeltemodiga karakter i sia fulla kraft, och ståndaktigheien af hennes fasta själ. Hon tänker icke på att öfvergifva det lefnadssätt hon valt; hon kaster ej en enda blick af längtan på verlden eller det förflatnag utsigten ait måbånda upplefva en nödställd å!derdom och att öfvergifvas af de lefvande, nedslår henne icke. Hon bar lefvat ensam, utan böcker, utan tidniagar, usan bref får Europa, utan vänner, til och med utan trogua tjenare; bennes omgifning består blott af några Negrinonor och Negergossar samt så många Arabiska fönder, som beböfva: för att odla hennes trädgård, sköta hennes hästar och vaka för hennes personliga säterbet Det tros i landet, och jag har anledning dela denna åsigt — säger Lamartine — att hennes öfvernaturliga själsstyrka tili.en del hvilar på öfverspända religionsbegrepp — en blandnieg af illuminsatism och orientaliska trosläror, i syonerhet astrologiska ideer. Härmed må ru vara huru som helst: Lady Stanhope ä berömd i Orienten, och väcker Orccidentens förvåning. Då jag befenn mig benne så nära, bunde jag j motstå önskan att se henne, Hennes kärlek för ensambet och stilla betraktelser stäm-: mer öfverens med mina egpa känslor; jag var nyfixen att erfara på hvilken punkt våra själar skulte beröra hvarandra. Men irgeating är svårare för en Europeisk ressnde i Syrien, än att blifva emottegen af Lady Stanhope; hon undviker till och ned att se sina landsmän, fruntimmer, ja, siva egna slägtingar. J:g hade derföre föga kopp att se min Önskan uppfylld. Jsg hade intet intrö