Aftonbladet – 2 maj 1835, sida 2

Vi införa bär jemväl den reservation, som i gårdagsbladet nämdes att Friberre W. Tersmeden hade afgifvit mot Rid, och Adelns beslut i frågaa om Friherre Klingspors uttryck: per fas aut nefas. Hindrad att i tid inficna mig isistlidne Måndags efiermiddagsplerum, ägde jag ej tillfälle att då anmäla min reservation emot det beslut Ridderskapet och Adeln samma dag på förmiddagen fattat, utan anhåller derföre ait nu få yttra några ord derom. Man torde få svårt att utur våra Riksdagars historia efter vårt nya statsskicks införande, frsmleta något likartadt med snart sagdt allt hvadsom tilld:og sig isistlidne Måndagsplenum under vår nuvarande Landtmarskalks ordföravdeskap! Det var icke nog dermed, att en Ledamot blef förvägrad att yttra sig, sedan han den ena gången efter den andra blifvit tillrättarisad, så svart ban fått ordet, och en annan gynnad talare uppropad midt under det den förre taJade! Utan slatligen bl:t äfven hela den ena sidans mening undertryckt genom den ena vägrade proposition efter den andra, utan något giltigt stäls anförande derför, hvarigenom den andra sidan fick diktera både Jaoch N-j-propositionerne, på det stt det åsyftade resultatet så mycket säkrare skulle vinnas! Men oaktadt alia dessa föregårnde besynnerligheter, kuvde jag likväl ej föreställa mig, att Ridd. och Adelns majoritet skulle visa sig så lydig för Mivisteren och dess förespråkares vilja, att de skulle fatta ett sådant beslut som det, att Friherce Klingspor skulle, enligt 30 S. Rizsd. Ordo., varcas för de uttryck ban begagnat i Ridd. ock Adelns plenam den 3 Febr. — hvilka uttryck, bharu man än må vända dem, omöjligen efter min tanka, uan misstydving, kuvnps förklaras sösom Pp: rsonligen förolämpande, och som, burn strängt d2 än må ljud i vissa finkänsliga öron, ej 210 annmatin en svag är terklang af hvad som flere gånger under förra Riksdagen på detta rum yitrades. Men M H. efter min förmeninvg var det icke för dessa uttryek, soma J blifvit inicdda att votera för varningen, utan det var derföre, att de blivit fällde afen person i tjenst, de? var för att gifva en hyllning åt den principen, stt man skall votera för uniformen, och det är gillandet af denna princip, som jag an:er i högsta grad vådligt hos 05S, der hbalfva Representation utgöres af Tjenstemän, och hvaraf följden skulle blifva, att åtminstone ftrenne Stånd läcteligen kunde förvandlas till Regeringens organer, i stället för folkets oberoevde ombud. På dessa an:örda skäl får jag mMIg reservera, så väl mot Landtmarskalkens förfarande, som emot det af Ståndet fattade beslut i sista Måndagens förmid