See TB YETIEPUIRBEON ICKE OgtF MaStTe tUlgangar 1IOr sa beskaffade, i Riksstaten icke kalkylerade behof, så måste det vara klart att denna extra utgift skall fyllas genom be villning. Frågan kan således föranleda till beskattning och måste, efter min öfvertygelse, utur denna synpunkt betraktas, i hvilket fall Borgare-Ståndets mening, som, eburu den icke kunnat öfver Hr af Billbergs af de öfrige trenne Riks. Ständen hufvudsakligen antagne reservation, utur ofvan anförde skäl, uttala sig, måste anses innefatta afslag till densamwa, borde ega grundlagsenlig rätt att göra sig gällande. Min öfvertygelse är alltså den, att Stats-Utskottet, om ens någon åtgärd bort vidtagas, haft för oeftergifl:g skyldighet att förvisa ämnet till förstärkt Stats-Utskott, åsom den högste Domaren i så beska ffade frågor, samt följaktligen uppgöra förslag till voteringspropositioner, med afslag å Hr at Billbergs reservation såsom n ej eller kontra proposition. 1 detta fall hade frågan åtminstone fått ett sken af grundlagsenlig behandling, och den i Riksdagshistorien troligen förut ej sporda händelsen, att allmänna ärenden anses afzjorda, utan att alla riksstånden yttrat sig för bifall eller afslag, till sin eftertänkliga beskaffenhet blifvit något mildrad. Ensamt utur detta skäl yrkar jag alltså återremiss af betänkandet, fullkomligt öfvertygad att om StatsUtskottet vid närmare öfvervägande gillar denna min åsigt om ärendets enda rätta behand:ing, votetingen i förstärkt StatsUtskott skall göra all reglementering för hypstheksföreningar öfrerflödig, sedan mången af dem, hvilka fastnat på den utkastade kroken, sedermera torde hafva insett sitt misstag, -— Härefter öfvergick talaren till granskning af det förslag till bufvudgrunder för bypotheksföreningar, som belänkandet innehåller ceh framställde mot detta en mängd anmärkningar: Hr HESSLE: Uti detta memorial finnes pag. 1. Litt. A. upptaget, att det är trenne stånds beslut, som grundat StatsUtskottets åtgärd med befattnirgen af förevarande fråga. Härigenom visar det sig att det ingalunda är Rikets Ständer, som bestutat att garanti skall meddelas hypotheksföreningar, hvilka varda organiserade enligt stadgade hufvudgrunder. Utskottet erkänuer att de stånd, hvilka fattat nämnde beslut, icke bestämt af hvem dessa hufvudgcunder skola stadgas eller på hvad sätt desamma böra uppgöras, men Utskottet har för förutsättningen att Rikets Ständer sjelfve skulle bestämma dessa hufvudgrunder, och det af Utskottet derefter uppgjorda förslag, hämtat anledning från Friherre Nordins motisn, som innefattar ett slags påstående om solidarisk ansvarighet för Ledamöterne af hypotbeksförening att uppgöra hufsudgrunder för en sådan inrättning, e!!er innebär förklaring af de trenne Riksståndens beslut. Efter min tanke hade Utskottet bortstanna vid att från dessa stånd infordra en sådan förklaring, och först då en slik afgifven förklaring funnits nöjaktig, befatta sig med behandlingen af sjelfva frågan, Måhända jag uti min förmodan mi-stager mig, men jag tror det icke, helst de tre stånd, som beslutat att garanti skulle af staten åt bypoteksföreningar lemnas, icke åsyftat att StatsUtskottet bort uppgöra stommen för de reglementariska föreskrifterne, och om detta iakttagits, hade både StatsUtskottet och Rikets Ständer blifvit befriade från vidare befattning med detta ärende. För min del är jag öfvertygad att om hypoteksföreningar i Sverge, emot förmodan, skulle uppstå med nu gällande hypotheksoch förmåusrättslagar, ledamöterne af en sådan inrättning handlade för sig sjelfve bäst och säkrast, om de uppgjorde reglementen, hvarefter de hade att operera, och att de statuter som a priori uppgöras, på intet sätt försäkra staten från förlust å den lemnade garantien. eller komma att för hypotheksföreninza: ne blifva af välgörande verkningar, utan hvilka man må önska att de ej må uppstå af drifhusplantor. Lika med prosten Östberg anser jag Utskottet ej bort befatta sig med uppgörandet af de föreslagna hufvudgrunderne, och ogillar ur sådan åsiot behandlingen af hela denna fråga. — Men för den bändelse att denna talares åsigt icke skulle finnas vara riktig eller af ståndet delas, utan man skulle anse sig nödsakad ipgå i pröfning af de reglementariska fö reskrifterne, ville talaren emot. de af Utskottet uppgjorda bufvudgrunderne framställa sina anmärkningar, hvartill han derefter öfverick.— Hr PETRE uppläste först den motion om åtgärder till Riksdagens förkortande, son vi förut i denna tidning infört. Derefter öfvergick talaren till det ifrågavarande betänkandet, hvaröfver han sade sig ännu en stund skolat ba iakttagit tystnad, derest han icke af Hrr Hessles och Holms yttrande funnit sig uppmanad att taga till ordet. — Hr Hessles ivgress innefattar, ytttrade talaren, en af de anmärkvingar, som jag förgäfves framstält i Utskottet och föreställa mig att StatsUtskottet skulle tillåta sig, att, på ätt dess förevarande memorial visar, formligen advocera för att få en eljest saknad anledning att afgifva ifrågavarande förslag. Att opåkalladt och i ett lagstridigt ändamål företaga sig att bereda förtydligande af de trenne öfriga Riksståndens outransakliga beslut, — att fordra af det fjerde, uti nämnde beslut icke delaktiga Ståndet, att detsamma, ehuru främmande för hela saken :och de konstiga förberedelserna till dess genomdrifvande, skall ingå i pröfning om sättet att afhjelpa oformligheterne i de 3:ne öfrige Ståndens omförmälte peslut, synes Vara mindre tillständigt ett Utskott, som i grundlag fått sig tillagd rättigheten alt i dylika fall som detta, hos vederbörande Riksstånd göra remonstrationer. Dock åenna förhatliga sek har bland allt annat ondt som I den åstadkommit, äfven verkat splittring emellan eljest förenade sinnen! Emot min förrberörde, inom Utskottet framställde, anmärkning talade en min högt värderade vän och det dröjde icke lärge förr än den sistnämnde fick från författaren till den namnkunniga reservation, som innehåller. garanti-projektel, emottaga ett af dess uppträdande, mot mig motiveradt, inför Utskottet ljudeligen framstäldt förklarande af högaktning och tacksambet. — Sedan talaren härefter yttrat sig öfver Hrr Hessles ach Holms anföranden, fortfor han: -Utan tvifvel kunde Borgare Ståndet icke göra något bättre, än vägra att till pröfning upptiga ett ber tänkande, hvars basis är laglösket, och hvars syftning är laglöshetens befordrande. Det inträffar visserligen ofta in. om represen!ationen att ett Riksstånd blifyer öfverröstadt 20 fälla lt: sar mm 2ckarmAt Anns Lp a Kg