Red har blifvit ombedd att offentligöra ntdanståevde skrift af Hr Prosten Warholm i Baons, såsom ett tllägg till det föregående anförande af Ur Prosten till Stockholms Nvykterhetsförening, som varit infö dt i Det Nya Åftonbladet. Titl Direktionen för Stockholms Nykterhetsförening. Den berättelse till direktionen, som undertecknad, under den 1 sistl. Febr. hade äran afgifya, och hvilken scdan stått att läsa i Nya Aftonbladet N:o 14, innehåller, angående ståndspersoner och presterskap, några uttryck så beskaffade att de af andra, än föreningens medlemmar, kunna missförstås, och till en del äfven blifvit missförstådde. Häröfver torde man ej böra undra, då mången redan huaonit glömma det Kongligt-faderliga påbudet af den 3 Mars 1932, hvari presterskapet och embetsmän i allmänhet uppmanas, attanvända sitt personliga inflytande, att förekomma en last som förvirrar förståndet, försvagar kroppen, upplöser de husjiga banden, beröfvar den fattige både krafter och medel alt ärligen försörja sig och de sina. Likaledes synes ännu mingenstädes vara okänd!t, det nykterhetsföreningens grundide är, att småningom alldeles utiränga bränvinets bruk och tillverining, och att derföre en hvar, som brukar eller tillverkar bränvin, motarbetar? framgången af föreningens bemödande. Det är väl ofta sagdt, men behöfser måhända upprepas, att presterna, med sina predikningar mot dryckenskap, föga uträtta, sålänge de sjelfve fortfara att tillverka och bruka bränvin, och att mången i öfrigt aktningsvärd lärare derigenom vid flera tillfällen, utan att sjelf besinna det, är till försvar för supare, samt för barn och enfaldigare till förargelse. Med efseende på tillståndet i denna orten hade bordt anmärkas, såsom en hugnande företeelse, att flera lärare mycket inskränkt bruket af brännvin på de senare åren, att vid sista prestmöte i Skara 1833, således inom den tid, hvarför direktionen fordrade redogörelse, omkring 20 prester, deraf någre voro bäriirån koutraktet, afgåfvo den förklariaog, att de aflagt bruket af starka drycker; samt, att utom hvad berättelsen i den delen innevöll, brännvinsbordet för ett par år tillbaka blifvit borttagit, bränneriet nedlagt och bruket af öl antaget i bränvinets ställe, äfven ut pastorshu.et Stengårdshult. Anmärkningen om bränvinets inskränktare bruk hade äfven bort göras om en del af ortens ståndspersoner, till undvikande at den misstydning, som egt rum, genom berättelsens införande i allmänna tidningarne, der isyonerhet uttrycket vom ständspersonernas motarbetande blif.it missförstådt Jag får des före äran åberopa hvad ofvanföre är sagdt om föreningens idt, att verka för total afsägelse, och derjemte förklara, att hvarje annan syfining varit för författaren främmande, än att blott tillkännagifva för direktionen, att ingen ståndsperson i orten, genom total afsägelse af spiritzosa, eller nedlagd bränvinshandtering, medverkat till föreningcus syflemål. Ehuru jag således icke känner någon ståndsperson här omkring, hvilken såsom medlem biträdt föreningen, gör jag med nöje den förklaringen, beträffande ortens ståndspersoner i allmänhet, och särskilt i Böne församling, der förhållandet är mig närmast bekant, att de i allmänna omdömet mest aktringsvärde, äfven mest inskränka bruket af starka drycker; att icke allenast måltider, utan äfven hela dagar, passera i mer äu ett förmöget hus, utan något slags spirituosa; och slutligen, hvad tillverkningen beträffar, att den ingalunda ör jemnföriig med de pistoriska verkens, hvilka här i församlingen icke gagnas. Då berättelsen blifvit i tidningarne meddelad, avhåller undertecknad vördsammast, att ätven detta tillägg må, fenom direktionens försorg, blifva få enahanda sävt allmänheten meddeladt. Böne den r April 1835. CLAS WARHBOLM. I I oo