Aftonbladet – 6 april 1835, sida 2

Polisbladets utfall emot Lagman Ekstrand, sistl. Fredag, hvilket vi samma dag i förb gående omnämnde, är en alltför rar produkt, att viicke skulle ytterligare fästa Läsarens uppmärksamhet derpå. Den utgör ett så fullständigt sammandrag af hela det partis tänkesätt, åsigter och uttrycksförmåga, hvarifrån den leder sitt ursprung, att artikeln verkeligen förtjenar ett utmärkt rum bland de Pecoralia, hvarmed denna sidans skribenter under de sednare åren riktat vår tidningslitteratur, Artikeln börjar med en insinuation, som ger vid handen den måitstock, hvarefter författaren och hans parti, vill mätas till sina bevekelsegrunder. Hr Ekstrand är trött vid Riksdagen och kan man gissa af hvad skäl? Jo; han har med sina kommititenter kontraherat om ett arfvode, beräknadt endast för en tidslängd af fem minader, inom hvilka riksdagen förmodades kunna vara slut. Nu har den räckt i snart femton, och det är sålunda den ekoBomiska förlusten, som satt Hr E. i elakt lynne! Stackars Dagbiadsförfattare, som ej känner andra motiver än den låga egennyttans! Huru skulle man kunna förklara honom, att Hr E. liksom så många andra kunnat blifva bedragen i någon annan beräkning, än den af behållningen? att han, som så många andra, kunnat hoppas zesultater till landets bästa, och att