Aftonbladet – 4 april 1835, sida 3

KALEIDOSKOP CHAMPAGNEVINETS URSPRUNG. En modern myth Corallyne var hennes namn, och hon var den skönaste af alla fger. Hennes öga var en mörkblå Junihimruel, hennes .mun en leende morgonrodnad, hennes kinder en yppig rosengård. En blick af bennes ögon, ett smålöje af hennes mun, eo tryckning af hennes mjuka hand, voro tillräciliga att ipvgifva den mest brinnande, outslackliga kärlek. Gorrallyne var icke grym. Hvar och en, som älskade henne, skänkte hon sin återkörlek. Hon lockade hozrom in i sitt feslott, som hade lika många krystallgemak, som det ges dagar på året, och insnärjde honom här i sitt förtrollade rike i tusenfaldiga förföriska behag. Luftiga, lättuppskörtade sylfider med regobågefärgade vingar k:iedensade honom i guldskålar vällustiga käarleksdrycker, sjöngo anakreontiska sånger, sväfvade i yppiga danser, flätade om honom sina veka armar, hviftade å honom med vingarna en smekande svalka, och ledsagade honom till deras herrskarinnas sofrum, der denna under kyssar hälsade honom välkommen. Men den lycka han njöt, varade blott en natt. När den rosenfingrade Aurora vaknade i östern, vidrörde fcen sin slumrande älskare med trollstafven, och förvandlade honom till en sobel eller hermelin, på hvilken hon sedan drog skinnet öfver öroven, för att deraf låta förfärdiga åt sig pelsbremer och palantiner, muffar och boas. En gång, då feen Corallyne med en del af sira tärnor befann sig på jagt i nejden af Epernay, blef hon varse en ung småherre, som så bögeligen behagade henne, att hon genom en af sina nymfer lät bjuda honom upp på hennes slott. Min fru önskar att göra din bekantskap; sade