ter halp. Vi skola återkomma ul denaa artikel. Hr Vice Amiralen m. m,. af Klint har låtit till Redaktion öjvärlemna nedanstående med begäran om dess iaförande: Uti det nya Aftonbladet N:o 28 den 19 mnästlidne Mears och artikeln: Något om utgifterna vid sjöförsvaret, förekommer den anmärknivg att d:n ena af de verkliga Vice-Amiralerna Hr G. af Klint bor på landet der han sysselsätter sig med sammandragandet af sitt förtjenstfulla kartverg. men ätnjuter derföre icke allenast sin fulla jön 4500 Rdr utan äfven ir qvarteringspenningar 300 Raär och dessutom ett serstildt arfsode af 1000 Rdr, med tillägg: är det då ej möjligt att få sjökartverket för mindre än 5800 Rdr bko åt den som förestår sammandraget deraf, och skulle detta ej kanna ske ef vågon mindre än en Amiral? Utan att vilja vidröra de motiver som föranledt denna mig personligen rörande, artikel, finner jag min plgt emot det allmänna påkalla rågra upplysningar om de förhållanden hvilk. bringat mig i belöägenbet att icke kunna göra större uppoffringar, än dem jag redan verkställt. i af igt alt gagna Federaeslandet, :och att den hittils njutna Contre-Amiralslös af 3000 Rdr bko för min ctxistenes med en telrik famille, varit mig så mycket me:sa ovillkorligen nödig, som största delen af bemälte lön blifvit använd till sjökartverkets fortgång, och således ice till min, utan Statess och det Allmännas, nytta. Ett kartverk öfver Östersjön, Norrbotten och Kattegatt, på 10 graverade kariplåtar, utkom under Konuzrg Gustaf III:s Regering samt kostade staten 25 o71 Räri silfver, nu emotsvarande 58499 RBRår bko; men detta kartverk blef till sådan grad vanvårdadt, att det år 1798 befans nära obrukbart, ech Kovgl. Stats Kovtoret tilistyrkte kartplåtarnes försaljande. Förgäfves gjorde Jag underdåniga framsiällningar hos Kovgl. Maj:t om nödvärdigheten af ett kartrarkiv och kartarbetets förnyande, ty medel dertill voro då icke till finnandes. Af nit att rädda ett arbete som erfarenheten under kriget mot Ryssland 1788 å go vwisat vara af den störsts vigt vid Flottornas tjenstgöriog, och anspårad ef ifver, att, för den allmänna sjöfartens irygghet, utvidga kartverket till aflägsnare haf, ofvertog jag på egea kostnad och risque underhållet af de redan graverade, samt utgitvandet af nya arbeten till en fullständig Sverges SjöAtlas, med vilkor att då ej krig eller vigtigare updrag påkallade min tjenst i flotian, vara ledig men okränkt rjuta min tur och lön å Stat. Uti Posttidningen N:o gi d. 22 April 1829 finnes införd Kongl. Moj:ts Nådiga skrifvelse af d. 13 Dec. 1828 med Nådigt törklarande att mitt underdåniga anbud, att till Staten öfverlemna kartverket, eller ock på vissa vilkor ytterligare fort:ätta detsamma, befunnits i förra afscendet oantagligt, emedan Siökarte-archivct icke är så organiseradt att det af mig bearbetade kartverk med dertill hörande effekter, möjligen der kan öfvertagas: och i sedvare afseendet medel icke finnes till att betala kartverkets skulder; hvaremot Kovgl. Maj:t till mig öfserlemnar kartverkets ytterligare fortsättande, under åigjutande af de vilkor och förmåner, som dittils voro mig i Nåder förunnade. Ena uti bemälte Tidning införd prospekt af Sveriges Sjö-Atlas visar: att under loppet af 30 år, deita arbete, bestående af 48 graverade kartplåtar jemte kustbeskrifningar kostat 105,708 Rdr, kartförsäljningen inkasserat 71,546 Rdr, Staten lemnar ett bidrag af s0,000, och min enskildta uppoffring uppgått till 24,546 Rdr Banko. Till betäckande af denna differans bar i intresse årligen fordrats 1 472 3 Rdr, således 4723 Rdr mera än den gratifikation af 1,000 Rdr, som Kongl. Maj:t till kartverkets underbållande i Nåder beviljat, och hela skuldens liqviderande har blifvit min ensak, hvartill den lön jag af Staten njutit icke varit tillräcklig. och icke heller lemnas öfverskott