Aftonbladet – 28 mars 1835, sida 3

En Pariserbankier saknade vid herekomsten från en bal i Operabuset sin fru, sin kassör och sin kassa. Han beslutade sig,isynnerhet för den sednares skull, att draga nytia af tillfälliga underrättelser om den väg, som det flyktande tretalet hade tagit, och öfverraskade det lyckligtvis på ett värdshus i Havre, hvarifrån resan nästa morgon skuile gå för sig till Amerika. Kassören, uppvåckt ur sömnea af sin principals dundrande stämma, föll till bönboken, och had honom skona fruv, hvilken han mnyss hade lemnat i ett sidorum, Oroa Er ej: sade den beskedliga Bankieren — icke min Fru utan min kassa söker jag? Kassören sprang genast att hemta ena portfölj utur byrån och lemnade den till sin herre. Denne mönstrade innehål!et, fann det i behörig ordning och tillställde kassören 10,000 Frarcs i bankonoter med desse ord: Emottag dessa, käre vän! till tack för att ni befriar mig ifrån min hustru, som så lätt förgälit sina pligter. Res ostörd till Amerika. Men — för ordningens skull bör ni gifva mig ett qvitto att pi emottagit ro.0o00 Francs till resekostnadernes bestridande för Er sjelf och Frun!!! Kassören gjorde det och gräsenklingen vande genast tillbatill Paris.