Aftonbladet – 26 mars 1835, sida 1

EP VV VA MM MER 11 och, diskussioaen deröfver skulle företagas dagen derpå. Men emellertid började de ministerielle Deputerade frukta, att oppositionen, tiers parti inberäknadt, skulle kunna begagna förslaget antingen för a:t brioga å bane en bitter dstussion, eller ock, med bifall till sjelfva proj-ktet, likväl söka få adressen redigerad i oppo:it:onell syftning, hvarföre de sammanträdde, omkring 150 antalet, dena 11 om aftonen hos HAr Fulchiron, för att ytterligare öfserlägga om saken. Under denna kovferens hördes en del Deputerade beklaga, att förslaget om Brogles presidntskap och kabinettets bildande i denna rigtning, hvarom fråga varit dagen förut, kantrat mot Thiers och Humanns vägran att deltasa i en sådan kombination. Nu uppsteg en af Thiers förtrogne bland de närvarande, och försäkrade att de båda ministrarnes betänkligheter endast och allenast hade sin gruud i fruktan, att en sålunda sammansatt ministere icke skulle kunna påräkna majoritet i kammaren. Men utgöra vi då icke majorite:en?? invände en annan Deputerad. Kom, låt oss gå till Thiers och förklara, att vi alltid skola vara med honom och att han derföre måste vara med oss! Sagdt och gjordt. En drputation utvades, och afgick till Thiers, lör att försäkra honom om majoritetens ovillkorliga understäd i alla fö ekommande fall. Kl. 11 på aftonen kom deputationen till Tbiers och sedan Hans Exe-liens ex stund spjernat emot, gaf han slutligen med sig, skyndade till Guizot och derifrån till Humann, som lizalede: samtyckte att stanna qvar med Broglie till konseljpre-ident. Änvu midt i natten begaf sig Thiers tili Tuillerierne, underrättade Konucgen om alltsamma s, och morgonen derpå skedde se pya utnämningarne. Ehuru Broglie föga lärer behaga Ludvig Filip, så har Han ialla fall med honom till konseljpresident vida mera utsigt att influera på affärerne än med Dupin, som rent af vills utesluta honom från del:agande i konseljens öfverläggningar. Såsom en klok och försigtig politikus har Hans Maj:t af tveone onda ting valt det minsta. Huru länge detta sålunda upplappade, nyss inom sig sjelf oeniga, kabinett kommer att hålla helt, står derhän. Till dess marska!k Maison hinner hem omma från Ryssland förestås krigsdepariementet at amiral Rigny. Denne senare tros, i ersättning för utrikesportföljen, få endera ambassaden i Pee:sburg eller Neapel. I Eogelska Underhuset har Lord Russel! väckt en motion angåsnde Irländska ktyrkoinkomsterne, som skulle förekomma den 23, och hvaraf resultate: med spänd förväntan afvaktades. Den rörer nemligen den vigtiga frågan, huruvida öfverskottet af biskopliga kyrkans inkomster i närende land finge användas till andra ändamål än sådane som stå i sammanhang med denna kyrkas inrättningar. Sir Robert Peel har i Ucderhusei formligen förklarat, att han aldrig skulle samtycka att en cnda skilling af detta öfverskott användes annorlunda än för kyrkans bästa, och Lord Russell föreslår deremot rsotsatsen, eller att det skulle kunna anslås till andra allmänt nyttiga ändamål. Det är denna fråga, som oppositionen synes hafva utsett att bringa den ministeriella krisen till utveckling; och för att ej kunna beskyllas, att blott af partianda och utan afseende på hvad mått och steg ministrarna föreslå, vilja störta dem, har man öfverenskommit att lata dem i någon stor samhällsfråga framträda med sina rinciper och planer för nationen, som då sjelf får tillfälle bedömma hvad förtroende deras åtgärder kunde förtjena Efter en sådan procedur kunde opositionen vara änvnu mera säker, ati understödjas af allmänna rösten i hvad den företog för att befria landet från Tories herravälde. Vid en sammankomst som hölls d. r2:te mellan oppositionsledamöterna af alla särskilta nyanser, hade blifvit beslutadt att följa denna plan, och att Hume för närvarande skulle återtaga sin motion, alt blott för trenne månader bevilja budgeten, Detta hade han också samma dag gjort i Underhuset, med förklarande att oppositionen icke ansåg denna motion nog afgörande och tillräckligt uttryckande landets misstroende för den nuvarende minvisteren, och att han (Mume) innan korrt skulle för Huset framlägga ett förslag, som på ett ännu bestämdare sätt komme att ådagalagga dess brist på förtroende för ministrarre. Det tros att i fall ministeren blir slagen vid omröstningen öfver Lord Russells motion, och ändå envisas att bibebålla sina platser, Underhuset då kommer att taga det afgörande steg, som fordras för att förmå Konungen kalla andra rådgifvare till sin sida.