har den äran fu lkomligt instänma i Elers Mains tanka. — Sebastiani: Ni kävver Sire, hela värman af mn tillsifvenhet. — Komasen: särma? Ja den er högst nyttig för er helsi. Häll hufvul ech fötter varma. -Dea minsa förkylning kunde bliva fal g förer, Icke sanot Doktor? Do D.som ofvan. 5. Det är alldeles oun:tgänglgt Sire! att göra ett slut på detta provisoriska tillstånd, för att skydda thronens majestät mot hveje ansrepp. K Skydda? ja! Ni kan icke nog söka skydda cr mot det fuktiga, dimmiga klimatet i Eoglaud. I syuaerhet blir flanell pyttigt för er. Icke sannr Doktor? — DD. som ofvar, — S. Jas sägar smickra miz Sie! att E. M. skall blifva nöja med de män, med bvilka jag täcker omgyifva mig. — KK. Omgif er med alla möjliga läkemedel. I synverhet råder jag till omslag. Icke sannt Doktor??? — D. som oilvan. — S. Jag skall veta att bilda kebinettet sjelfständigt. Vades uppgifva för mig Sie! de ministrar, som E. M. övskar att jag måte välja till mina kölleg.r. — K. Hvad? mi istrar? kolleger? — S: Ja visst! ty det ar ju för det:a ändamål jag uppmanades att åter ssynda hit till Konungens ch fädernesandets bästa, utan att törlo a ett ögocblick. — KK. Ni irrar eder bis e Scbastiani. De minvisteriella angelägen heterne ä:o arrangerade. Jag har skiciat efter er från Londoa för att lägga er på bjestat a:t hålla er inne i edra jun, taga er god motion och akta er för alla saå lidsamheter. Jag rekommenderar cder allt detta ör dyrbara hel!sas skull och således för Eder Konuvgs och fäderneslands basta. Har j:g ocke siat Dokior? — D. som ofvan. — Hr Scbistvani — tillägger Cha-ivari — satte sig isin vagn, for hem, lät sita sig blodiglar cch återvände tul Loncon, der hen tänker såsom skäl för sn plötsliga af esa till Paris uppge, att han glömt qvar sin srusdo-a.